Timrå IK

RED DEVILS: Proffsen tror på Challe och dom vet vad dom gör. Våga inte tro något annat. Från första början har man ju trott att Challe är en av de absolut bästa tränarna på marknaden med tanke på att han var klart vassare än Kenta. Allt baserat på en grad av professionalitet, kunskap och känsla som vi andra inte skulle kunna drömma om.

RocknRolf2: Det där resonemanget är fånigt. Du sitter alltså snart tre år efter tränarbytet och säger 'jojo, så går det när 'experterna' ville byta tränare'.
Det var många som tyckte att det var rätt då. Kan man kräva retroaktiva avgångar av dom som fattade beslutet? Nubben straffade ju ut sig själv, så han är tyvärr untouchable i dagsläget.

Frågan är om vi vågar byta ut Challe. Tänk dig om vi slutar i ingenmansland, byter tränare till någon som känns jättefräsch och så hamnar vi i kvalserien om tre år.

Jag har, som sagt, propagerat för Challes avgång ett bra jävla tag. Efter de senaste mötena som ledningen, spelare och tränare hade i samband med att man hörde sig för med Alavirta bestämde sig gruppen för att fortsätta med Challe/Nygårds. Man ansåg uppenbarligen att man trodde att denna lösning var den bästa för att ta sig ur detta hell-hole till hockeysäsong.

Det beslutet kan mycket väl visa sig felaktigt. Men, någonstans måste man ju bestämma sig för någon form av acceptans. Alltså: om spelarna nu uppenbarligen ville ha kvar Challe (jo: hade dom velat ha bort honom hade han rykt då), vad fan kan man göra? Sparka Challe, Nygårds, Linkan, TJ OCH spelarna blir ju lite råddigt så här sent in på säsongen.

Jag tror (och vet) att väldigt mycket är sjukt inom Timrås organisation nu. Det pågår en jävla massa märkligheter, såväl inom laget som i dess ledning och hela organisationen.
Allt detta måste man lösa. Men det blir fanimej inte lätt. Och det underlättar inte att vi har ett lag i fritt fall, med dålig ledning och med - antar jag - mycket energiläckage inom gruppen.

Här inne skjuts det åt alla håll. Det sedvanliga Agera!!!1 in absurdum.
Och visst: man skulle ha agerat tidigare. Redan i november. En frisk organisation, med en väl fungerande spelargrupp där kommunikationen går tydligt och är lättolkad, hade fattat beslutet att Challe/Nygårds måste avgå.
Nu gjorde man inte det.

Vem ska man hänga för allt detta? Härinne är det givet: felet beror på spelarna (attityd, vilja), tränarna (mongosystem som ingen kan spela efter), sportchefen (som värvat dåliga spelare) och klubbledning (som gett sportchefen för lite pengar samt lagt sig i vilka som ska värvas eller inte).
Ok. Fair enough. Vi antar att detta stämmer. Vi har, mirakulöst nog, lyckats få maximal inkompetens på precis alla viktiga funktioner i klubben (utom i supporterleden, undantaget en och annan lallande idiot som undertecknad).

Vem ska agera? Alla är ju lika puckade/illvilliga/lata/fega.
Vad gör supportrarna? Man kan ju tänka sig att alla dessa välinformerade, engagerade personer skulle göra någonting (för som sagt: inom klubben finns det ju inte en möjlighet att en förändring ska initieras). Har det buats? Kommit upp en banderoll? En liten tvåpinnars? Ett 'avgå Challe' pip?

Eller, aha. Det är klart. Ta bort det jag skrev om supporterleden ovan. Det är givetvis så att inkompetensen är extremt utbredd även här. Det är ju lallarna i publiken som hindrar detta också. 'Man får ju inte yttra något negativt om klubben!!1', osv.
Fan. Snacka om jobbigt läge. Man vet precis vad den här klubben borde göra, vad som är ruttet, vilka grenar som ska skäras bort, vilka spelare som sprider dålig stämning...och så kan man inte göra någonting åt det. Annat än att skriva 'om ni visste vad jag visste skulle ni också vara sura, lallare'.

Tough shit.
Med allt ovanstående sammantaget väljer jag hoppet. Att Timrå vinner så många matcher som behövs och att konkurrenterna vinner så lite som möjligt så att laget håller sig kvar i Elitserien.
Brynäsmatchen i går gjorde mig alldeles tom. Den var fruktansvärd att bevittna. Som så många matcher denna säsong.
Men vad fan ska jag göra åt det? Timrå är laget i mitt hjärta. Spelare/ledare kommer och går. Ibland får vi oduglingar på fel poster, ibland tvärtom. Spelare över-/underpresterar.

Hockey är lite som livet självt. Ibland skiter sig tillvaron nå djävulskt.
Det har hänt förr och kommer att hända igen. Nu är det riktigt jävla brunt. Om vi var med i en westernfilm hade det här varit scenen när vi sitter på hästen med bakbundna armar och snaran runt halsen. Men: ni vet hur det går. Den osympatiske, skrikande och i brallorna skitande personen slutar scenen med att hästen klatschas i väg och fötterna dinglar.
Den coole, iskalla hjälten avvaktar och upptäcker att repet skjuts av i precis sista ögonblicket.

Jag vet inte. Men jag tycker att man bör sätta en värde i hur man beter sig när man förlorar. Ha lite stil.
Jag tycker att det är jävligt ovärdigt att primalskrika sig genom en förlustmatch såsom vi gör på detta forum. Reagera som bortskämda, chockade femåringar när spelet gnisslar (jo: det har vi gjort förut. Läs tillbaka i inläggsfloran från Den Ljusa Tiden när Kenta styrde och se hur tongångarna gick när streaken var negativ).

Slutligen: ett långt, svamligt inlägg. Mitt signum. Och jag vet att jag provocerar en hel del folk på detta forum. Förmodligen berättigat till stor del.
Jag kommer att hålla en lägre profil framöver, om vandringen längs den Bruna Vägen fortsätter. Detta forum är inte vad det en gång var. 'Bättre förr', säger givetvis vi äldre stofiler. 'Nödvändig utveckling', säger andra.
Klart är att det uppenbarligen blivit något annat. 'Realism' is the shit. och med det menas: se saker för vad dom är, så som jag säger det.

Det här är en ventil. Gott så. Särskilt läsvärt är det inte, men å andra sidan: ska det vara så jävla roligt här i livet?