RocknRolf2: Det där resonemanget är fånigt. Du sitter alltså snart tre år efter tränarbytet och säger 'jojo, så går det när 'experterna' ville byta tränare'. Det var många som tyckte att det var rätt då. Kan man kräva retroaktiva avgångar av dom som fattade beslutet? Nubben straffade ju ut sig själv, så han är tyvärr untouchable i dagsläget.
Frågan är om vi vågar byta ut Challe. Tänk dig om vi slutar i ingenmansland, byter tränare till någon som känns jättefräsch och så hamnar vi i kvalserien om tre år.
Jag har, som sagt, propagerat för Challes avgång ett bra jävla tag. Efter de senaste mötena som ledningen, spelare och tränare hade i samband med att man hörde sig för med Alavirta bestämde sig gruppen för att fortsätta med Challe/Nygårds. Man ansåg uppenbarligen att man trodde att denna lösning var den bästa för att ta sig ur detta hell-hole till hockeysäsong.
Det beslutet kan mycket väl visa sig felaktigt. Men, någonstans måste man ju bestämma sig för någon form av acceptans. Alltså: om spelarna nu uppenbarligen ville ha kvar Challe (jo: hade dom velat ha bort honom hade han rykt då), vad fan kan man göra? Sparka Challe, Nygårds, Linkan, TJ OCH spelarna blir ju lite råddigt så här sent in på säsongen.
Jag tror (och vet) att väldigt mycket är sjukt inom Timrås organisation nu. Det pågår en jävla massa märkligheter, såväl inom laget som i dess ledning och hela organisationen. Allt detta måste man lösa. Men det blir fanimej inte lätt. Och det underlättar inte att vi har ett lag i fritt fall, med dålig ledning och med - antar jag - mycket energiläckage inom gruppen.
Här inne skjuts det åt alla håll. Det sedvanliga Agera!!!1 in absurdum. Och visst: man skulle ha agerat tidigare. Redan i november. En frisk organisation, med en väl fungerande spelargrupp där kommunikationen går tydligt och är lättolkad, hade fattat beslutet att Challe/Nygårds måste avgå. Nu gjorde man inte det.
Vem ska man hänga för allt detta? Härinne är det givet: felet beror på spelarna (attityd, vilja), tränarna (mongosystem som ingen kan spela efter), sportchefen (som värvat dåliga spelare) och klubbledning (som gett sportchefen för lite pengar samt lagt sig i vilka som ska värvas eller inte). Ok. Fair enough. Vi antar att detta stämmer. Vi har, mirakulöst nog, lyckats få maximal inkompetens på precis alla viktiga funktioner i klubben (utom i supporterleden, undantaget en och annan lallande idiot som undertecknad).
Vem ska agera? Alla är ju lika puckade/illvilliga/lata/fega. Vad gör supportrarna? Man kan ju tänka sig att alla dessa välinformerade, engagerade personer skulle göra någonting (för som sagt: inom klubben finns det ju inte en möjlighet att en förändring ska initieras). Har det buats? Kommit upp en banderoll? En liten tvåpinnars? Ett 'avgå Challe' pip?
Eller, aha. Det är klart. Ta bort det jag skrev om supporterleden ovan. Det är givetvis så att inkompetensen är extremt utbredd även här. Det är ju lallarna i publiken som hindrar detta också. 'Man får ju inte yttra något negativt om klubben!!1', osv. Fan. Snacka om jobbigt läge. Man vet precis vad den här klubben borde göra, vad som är ruttet, vilka grenar som ska skäras bort, vilka spelare som sprider dålig stämning...och så kan man inte göra någonting åt det. Annat än att skriva 'om ni visste vad jag visste skulle ni också vara sura, lallare'.
Tough shit. Med allt ovanstående sammantaget väljer jag hoppet. Att Timrå vinner så många matcher som behövs och att konkurrenterna vinner så lite som möjligt så att laget håller sig kvar i Elitserien. Brynäsmatchen i går gjorde mig alldeles tom. Den var fruktansvärd att bevittna. Som så många matcher denna säsong. Men vad fan ska jag göra åt det? Timrå är laget i mitt hjärta. Spelare/ledare kommer och går. Ibland får vi oduglingar på fel poster, ibland tvärtom. Spelare över-/underpresterar.
Hockey är lite som livet självt. Ibland skiter sig tillvaron nå djävulskt. Det har hänt förr och kommer att hända igen. Nu är det riktigt jävla brunt. Om vi var med i en westernfilm hade det här varit scenen när vi sitter på hästen med bakbundna armar och snaran runt halsen. Men: ni vet hur det går. Den osympatiske, skrikande och i brallorna skitande personen slutar scenen med att hästen klatschas i väg och fötterna dinglar. Den coole, iskalla hjälten avvaktar och upptäcker att repet skjuts av i precis sista ögonblicket.
Jag vet inte. Men jag tycker att man bör sätta en värde i hur man beter sig när man förlorar. Ha lite stil. Jag tycker att det är jävligt ovärdigt att primalskrika sig genom en förlustmatch såsom vi gör på detta forum. Reagera som bortskämda, chockade femåringar när spelet gnisslar (jo: det har vi gjort förut. Läs tillbaka i inläggsfloran från Den Ljusa Tiden när Kenta styrde och se hur tongångarna gick när streaken var negativ).
Slutligen: ett långt, svamligt inlägg. Mitt signum. Och jag vet att jag provocerar en hel del folk på detta forum. Förmodligen berättigat till stor del. Jag kommer att hålla en lägre profil framöver, om vandringen längs den Bruna Vägen fortsätter. Detta forum är inte vad det en gång var. 'Bättre förr', säger givetvis vi äldre stofiler. 'Nödvändig utveckling', säger andra. Klart är att det uppenbarligen blivit något annat. 'Realism' is the shit. och med det menas: se saker för vad dom är, så som jag säger det.
Det här är en ventil. Gott så. Särskilt läsvärt är det inte, men å andra sidan: ska det vara så jävla roligt här i livet?
Bragd-Birger: Ja, jag vet inte varför jag har mage att fortfarande tjura över märkligheter som skedde för en så oändlig tidsocean som tre år sedan, men en rimlig teori (förutom att jag bara är en ältare så där i största allmänhet) är att de mörka åren mellan typ 1982-2000 har satt vissa giller i skallen på en. För mig är rekryteringen av Challe – och anställningen av Linkan - de tydligaste markörerna för den negativa vändpunkten vi så tydligt har sett nu. Visst kan vi resa oss på 9, rädda situationen, inte gå alltför mycket tillbaka ekonomiskt och komma tillbaka som ett lag att räkna med redan nästa år, men för mig är den här svackan djupare än så. Jag tror att det kommer ta lång tid innan ringarna på vattnet ebbar ur, frågan är bara hur lång tid, men jag tycker inte vi har sett den stabilitet, kontinuitet, handlingskraft, det förtroende och den målmedvetenhet som vi kan förvänta oss av proffsen(!!1) för att allt ska bli bra igen inom kort.
”Kan man kräva retroaktiva avgångar av dom som fattade beslutet?” Ja, är besluten tillräckligt dåliga så absolut. Annars sitter man ju alltid säkert oavsett hur dåliga beslut man än fattar. Bekväm ställning.
"Vem ska agera?" Proffsen. "Vad gör supportrarna?" Hejar, tittar på matcher, betalar pengar, åker på bortamatcher, gnäller på nätet.
Jag primalskriker ibland här på forumet, tjurar och gnäller, sågar, är sarkastisk osv. Det må vara hur ovärdigt och hur mycket 5-årsbeteende som helst men själv så stör jag mig inte nämnvärt över att ta del av drevet ibland (ofta i tider som dessa), särskilt inte så där timmarna alldeles efter en ny sketen förlustmatch. Tonen kanske har blivit råare och nivån lägre på nätet genom åren, men IRL så upplever jag att det är quite the opposite, när jag peakade i mitt supporterskap när det gäller klack och bortaresor osv, typ 98, så upplevde jag det som fan så mycket mer fylla, härj, svordomar osv från läktaren då än nu. Iofs har jag väl inte så bra insikt längre. Men i vilket fall, blir man oändligt provocerad av ”avgå!!1”-inlägg och gnälldrevet i största allmänhet så kan jag för egen del bara beklaga, så länge vi är i närheten av att i ett huj backa 11 år tillbaka i utveckling så kommer jag antagligen fortsätta rågnälla. Det är liksom en del i min egna mentala låsning.
Men vi ska fan greja det här. Jag tror det blir 9-10 plats. Traumat med kvalserie skulle bara vara alltför stort för våra stackars nerver.
Bragd-Birger: Som jag ser det sitter vi i en rävsax just nu. Riktigt riktigt illa till och hur skall situationen egentligen lösas på bästa sätt? Vi har två tunga backskador (Karlsson och Styf). Det optimala vore om vi värvade en bra defensiv back som dessutom är fruktansvärt bra i powerplay. ...Och hur sannorlikt är det att hitta en sådan spelare?
Timrå har haft biljettrea för att få folk att komma på matcherna. Jag kan inte tänka mig att detta gjort så att plånboken är fullare än någonsin. Rögle har en "enklare" sits än Timrå. Dom kan värva in spelare med karaktär som kan slåss rakt igenom en kvalserie (iofs är det kanske redan så deras trupp ser ut). Men det står tämligen klart att Rögle kommer hamna i KS. Dom är förberedda.
Om SSK undviker KS är det ett mirakel med deras ögon sett. Det miraklet håller på att hända tack vare dem själva och mycket god hjälp av Timrå. SSK vet sedan elitseriestarten att allt annat än kvalserie är en succé modell monumental.
Timrå är inte förberedda för KS. Jag vågar tillochmed påstå att Timrå skulle ha större chans att vinna en kvartsfinalserie mot HV eller Linköping, jämfört med att vinna så pass många matcher som det krävs för att undvika degradering i en kvalserie. Sist jag kollade var man tydligen tvungen att vinna nån match på bortaplan för att ligga topp-två i denna fruktansvärda serie.
För att återkoppla till inledningen; Man kan inte gärna värva in dyra storspelare för att garantera en plats i ingenmansland. Och man kan inte gärna värva in spelare som passar i kvalserien (sk "karaktärsspelare" - tämligen talanglösa fast med hjärtan som en Belgian Blue). Nåt snille har ju dessutom bestämt att sista dagen för övergångar är den 31 januari vilket passar alla lag bra förutom Timrå just nu, just denna säsong. Jag tror alltså att vår ledning står med ryggen mot väggen riktigt rejält och kan inte bestämma sig för det ena eller det andra. "Tack och lov" fick man dock ett tydligt besked igår. Slutspel är en utopi.
Om det skall bli någon förändring i Timrå så är det bara på tränaresidan som vi kan göra något. Ett beslut att låta Challe/Nygårds gå på tidigt sommarlov vore i dagsläget inte heller speciellt kontroversiellt. Men det är självklart inte någon universallösning på alla problem som vi står inför just nu för i och med att dessa två får ledigt så uppstår nya frågetecken.
Vilken tränare skall vi ta in? Skall det vara endast säsongen ut, eller skall det vara den tränare vi vill ha även nästa säsong? Är det bara Leif Boork som kan rädda elitserielag i kvalserien (*ryser vid tanken*).
Jag tror att laget saknar kapten Styf väldigt mycket. Han finns säkert med i kulisserna, men när målen börjar trilla in som igår så har vi inte en jävel i truppen som går in och tar en fight. Även om Styf blandat och gett när han väl spelat så backar han inte för att ta ett slagskott eller en knytnäve i ansiktet.
Mitt förslag på lösning i dagsläget är alltså att man ringer Mantec och kollar om dom kan avsätta resurser för att få Styf på benen igen. Jag tycker heller inte det är någon idé längre att sparka Challe för det har fan gått för lång tid. Om vi hamnar i kvalserien måste vi dock byta tränare och det på en gång, men vi är inte där ännu.
Jag håller med på det du skrivit, men det som skrämmer mig mest är det så kallade hockeykunnande ledningen inte förstod INNAN serien drog igång att detta manskap inte håller för att gå till slutspel!!! Att man har alldeles för lite spetskompetens i laget!!! Det!!!! Är en skrämmande, speciellt för framtiden!!!!
Bra inlägg o särskilt provocerande är det inte heller. Inte i mina ögon iallafall.
Den här säsongen är den brunaste på länge o att det då uttrycks besvikelse är helt förståeligt i mina ögon. Jag har själv skrivit 2 bloggar för nån eller några veckor sen där jag beskriver hur jag känner det för den här klubben o det är därför man mår så fruktansvärt illa när det ser ut som det gör.
Jag kan oxå hålla med om att det skriks mycket primalskrik härinne men samtidigt tycker iallfall jag, men jag tillhör ju inte det "Lobotomerade lallarna" heller utan de "griniga idioterna", att det trots allt finns en saklighet i den frustration som uttrycks från en del håll.
Var jag befinner mig i det gänget det är väl upp till betraktarna att bedöma men jag känner mig ganska nyanserad i frustrationen ibland :)
Oftast är jag väldigt cool o glad men jag hatar att se klubben bete sig på det här sättet. O det är här man kan pysventilera annars hade man blivit utsparkad i den ångermanländska skogen, sittandes under ett eget tillverkat vindskydd av tunnt björkris resten av vintern.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
Det var många som tyckte att det var rätt då. Kan man kräva retroaktiva avgångar av dom som fattade beslutet? Nubben straffade ju ut sig själv, så han är tyvärr untouchable i dagsläget.
Frågan är om vi vågar byta ut Challe. Tänk dig om vi slutar i ingenmansland, byter tränare till någon som känns jättefräsch och så hamnar vi i kvalserien om tre år.
Jag har, som sagt, propagerat för Challes avgång ett bra jävla tag. Efter de senaste mötena som ledningen, spelare och tränare hade i samband med att man hörde sig för med Alavirta bestämde sig gruppen för att fortsätta med Challe/Nygårds. Man ansåg uppenbarligen att man trodde att denna lösning var den bästa för att ta sig ur detta hell-hole till hockeysäsong.
Det beslutet kan mycket väl visa sig felaktigt. Men, någonstans måste man ju bestämma sig för någon form av acceptans. Alltså: om spelarna nu uppenbarligen ville ha kvar Challe (jo: hade dom velat ha bort honom hade han rykt då), vad fan kan man göra? Sparka Challe, Nygårds, Linkan, TJ OCH spelarna blir ju lite råddigt så här sent in på säsongen.
Jag tror (och vet) att väldigt mycket är sjukt inom Timrås organisation nu. Det pågår en jävla massa märkligheter, såväl inom laget som i dess ledning och hela organisationen.
Allt detta måste man lösa. Men det blir fanimej inte lätt. Och det underlättar inte att vi har ett lag i fritt fall, med dålig ledning och med - antar jag - mycket energiläckage inom gruppen.
Här inne skjuts det åt alla håll. Det sedvanliga Agera!!!1 in absurdum.
Och visst: man skulle ha agerat tidigare. Redan i november. En frisk organisation, med en väl fungerande spelargrupp där kommunikationen går tydligt och är lättolkad, hade fattat beslutet att Challe/Nygårds måste avgå.
Nu gjorde man inte det.
Vem ska man hänga för allt detta? Härinne är det givet: felet beror på spelarna (attityd, vilja), tränarna (mongosystem som ingen kan spela efter), sportchefen (som värvat dåliga spelare) och klubbledning (som gett sportchefen för lite pengar samt lagt sig i vilka som ska värvas eller inte).
Ok. Fair enough. Vi antar att detta stämmer. Vi har, mirakulöst nog, lyckats få maximal inkompetens på precis alla viktiga funktioner i klubben (utom i supporterleden, undantaget en och annan lallande idiot som undertecknad).
Vem ska agera? Alla är ju lika puckade/illvilliga/lata/fega.
Vad gör supportrarna? Man kan ju tänka sig att alla dessa välinformerade, engagerade personer skulle göra någonting (för som sagt: inom klubben finns det ju inte en möjlighet att en förändring ska initieras). Har det buats? Kommit upp en banderoll? En liten tvåpinnars? Ett 'avgå Challe' pip?
Eller, aha. Det är klart. Ta bort det jag skrev om supporterleden ovan. Det är givetvis så att inkompetensen är extremt utbredd även här. Det är ju lallarna i publiken som hindrar detta också. 'Man får ju inte yttra något negativt om klubben!!1', osv.
Fan. Snacka om jobbigt läge. Man vet precis vad den här klubben borde göra, vad som är ruttet, vilka grenar som ska skäras bort, vilka spelare som sprider dålig stämning...och så kan man inte göra någonting åt det. Annat än att skriva 'om ni visste vad jag visste skulle ni också vara sura, lallare'.
Tough shit.
Med allt ovanstående sammantaget väljer jag hoppet. Att Timrå vinner så många matcher som behövs och att konkurrenterna vinner så lite som möjligt så att laget håller sig kvar i Elitserien.
Brynäsmatchen i går gjorde mig alldeles tom. Den var fruktansvärd att bevittna. Som så många matcher denna säsong.
Men vad fan ska jag göra åt det? Timrå är laget i mitt hjärta. Spelare/ledare kommer och går. Ibland får vi oduglingar på fel poster, ibland tvärtom. Spelare över-/underpresterar.
Hockey är lite som livet självt. Ibland skiter sig tillvaron nå djävulskt.
Det har hänt förr och kommer att hända igen. Nu är det riktigt jävla brunt. Om vi var med i en westernfilm hade det här varit scenen när vi sitter på hästen med bakbundna armar och snaran runt halsen. Men: ni vet hur det går. Den osympatiske, skrikande och i brallorna skitande personen slutar scenen med att hästen klatschas i väg och fötterna dinglar.
Den coole, iskalla hjälten avvaktar och upptäcker att repet skjuts av i precis sista ögonblicket.
Jag vet inte. Men jag tycker att man bör sätta en värde i hur man beter sig när man förlorar. Ha lite stil.
Jag tycker att det är jävligt ovärdigt att primalskrika sig genom en förlustmatch såsom vi gör på detta forum. Reagera som bortskämda, chockade femåringar när spelet gnisslar (jo: det har vi gjort förut. Läs tillbaka i inläggsfloran från Den Ljusa Tiden när Kenta styrde och se hur tongångarna gick när streaken var negativ).
Slutligen: ett långt, svamligt inlägg. Mitt signum. Och jag vet att jag provocerar en hel del folk på detta forum. Förmodligen berättigat till stor del.
Jag kommer att hålla en lägre profil framöver, om vandringen längs den Bruna Vägen fortsätter. Detta forum är inte vad det en gång var. 'Bättre förr', säger givetvis vi äldre stofiler. 'Nödvändig utveckling', säger andra.
Klart är att det uppenbarligen blivit något annat. 'Realism' is the shit. och med det menas: se saker för vad dom är, så som jag säger det.
Det här är en ventil. Gott så. Särskilt läsvärt är det inte, men å andra sidan: ska det vara så jävla roligt här i livet?