Dragan 2k: Själv har jag aldrig varit på plats i Scandinavium och nu skjuter jag lite från höften då jag säger att ni kanske, rent mentalt, ligger närmare mentaliteten som återfinns i många arenor i NHL, dvs. det är alltid mycket folk på matcherna men kanske inte en lika organiserad supporteraktivitet på läktarna?
Rent spontant så känner jag att det blir lite "moment 22" när man snackar pengar VS supporterkultur. Alla föreningar och klubbar vill ha pengar. Alla vill öka intäkterna och det är ju en självklarhet. I timrålägret pratar man om en flytt in till Sundsvall för att öka andelen marginalåskådare, just den typen av åskådare som du talar om när det gäller Göteborg.
Ska man jämföra med NHL så måste man inse att Kanada är ett GIGANTISKT upptagningsområde för hockeyspelare och hockey är dessutom deras nationalsport på en fullständigt ohotad 1:a plats i landet. Grejen med Sverige och svenska juniorer är ju att vi inte alls har samma möjligheter att få fram lika många talanger, dom vi väl FÅR fram dom håller däremot helt ok klass. Mina argument i frågan stannar någonstans vid frågan "Hur ska man bli bättre på att lokalisera unga talanger och se till att dom får optimal utveckling?"
I dag ser vi ju en utveckling där många unga spelare faktiskt sticker över Atlanten utan att ens sätta sin fot i Elitserien, kanske tom i Allsvenskan. Om man nu skall försöka vara lite patriotisk så kan man ju argumentera för att det här är åt helvete. Våra talanger får kanske inte den där nationella anknytningen till landslag osv. om man spelar sina junior-år i Kanada (frågan är ju om detta är något att sträva efter eller om det är helt ok att juniorer får en kanadensisk "fostran" redan i tidiga år).
Kanske är det så att Sverige saknar slagkraft när det gäller att investera i unga spelare, frågan är ju hur man kan jobba med detta utan att sälja ungdomarnas identitet till en kanadensisk juniorklubb. Vi lever i ett individualistiskt samhälle där folk uppmanas att skapa sin egna lycka. Självklart tar då juniorerna den rakaste vägen till dom stora pengarna och den bästa hockeyn. Man kan nog inte förvänta sig att den generella svenska ishockeyspelaren skall spela för fansen, kan man då förvänta sig att klubbarna ska spela för Sverige (eller det som ligger i Sveriges intresse som hockeynation)?
Olle: Det är en riktigt knivig utveckling som vi dras emot. När vi bara hade NHL att konkurrera emot var det bara en aktör som vi hade ingen chans att värja oss mot. Så ska det i och för sig vara. Det är där alla vill spela - där finns de bästa spelarna i världen och så vidare. Finns inte den drivkraften att bli bättre, större och konkurrera mot de bästa kommer vår liga att dö. Då dras vi med spelare som vi haft i Frölunda - nöjda med där de är och känner sig bekväma och vet att det här är den bästa deal jag kommer få.
Problemet som jag ser det är att numera finns även KHL som ett reelt hot. De erbjuder fantasisummor och verkar ha obegränsat med pengar. Jag trodde på att Gazprom skulle tröttna på att slänga pengar i sjön men de bara fortsätter och fortsätter.
Sedan är det faktum att vi utbildar spelare till höger och vänster (nu pratar jag nationellt) och vad får man ut av det. Vi har exempelvis en back som heter Peter Andersson. Långt ifrån färdigutvecklad - men med NHL kontrakt och utlånad till oss. Vi får låna dem i något år och när de är på väg att bli en tillgång rycks de från oss och sätts i en AHL klubb.
Samma gäller faktiskt Ekman-Larsson. Fantastisk spelare som enligt mig gick över för tidigt.
Inom fotbollen får man i alla fall bra betalt för sina spelare. Vad gick Zlatan för? 40 mille eller var det 80 till och med? Här får vi nöja oss med någon miljon för en investering som klubblagen gjort med utbildning, tid och pengar.
· 
· 
Rent spontant så känner jag att det blir lite "moment 22" när man snackar pengar VS supporterkultur. Alla föreningar och klubbar vill ha pengar. Alla vill öka intäkterna och det är ju en självklarhet. I timrålägret pratar man om en flytt in till Sundsvall för att öka andelen marginalåskådare, just den typen av åskådare som du talar om när det gäller Göteborg.
Ska man jämföra med NHL så måste man inse att Kanada är ett GIGANTISKT upptagningsområde för hockeyspelare och hockey är dessutom deras nationalsport på en fullständigt ohotad 1:a plats i landet. Grejen med Sverige och svenska juniorer är ju att vi inte alls har samma möjligheter att få fram lika många talanger, dom vi väl FÅR fram dom håller däremot helt ok klass. Mina argument i frågan stannar någonstans vid frågan "Hur ska man bli bättre på att lokalisera unga talanger och se till att dom får optimal utveckling?"
I dag ser vi ju en utveckling där många unga spelare faktiskt sticker över Atlanten utan att ens sätta sin fot i Elitserien, kanske tom i Allsvenskan. Om man nu skall försöka vara lite patriotisk så kan man ju argumentera för att det här är åt helvete. Våra talanger får kanske inte den där nationella anknytningen till landslag osv. om man spelar sina junior-år i Kanada (frågan är ju om detta är något att sträva efter eller om det är helt ok att juniorer får en kanadensisk "fostran" redan i tidiga år).
Kanske är det så att Sverige saknar slagkraft när det gäller att investera i unga spelare, frågan är ju hur man kan jobba med detta utan att sälja ungdomarnas identitet till en kanadensisk juniorklubb. Vi lever i ett individualistiskt samhälle där folk uppmanas att skapa sin egna lycka. Självklart tar då juniorerna den rakaste vägen till dom stora pengarna och den bästa hockeyn. Man kan nog inte förvänta sig att den generella svenska ishockeyspelaren skall spela för fansen, kan man då förvänta sig att klubbarna ska spela för Sverige (eller det som ligger i Sveriges intresse som hockeynation)?