Tänker alltid en sväng på Kolan när jag ser den häringa videon till låten Keine Lust. Men nu är han alltså tydligen mer den tunna killen som rullar in på sjukhusmoppe i slutet av klippet, om spärrballongen tränat bort alla dessa pannor.
Tycker publiken ska köra ett "kolantifo" för att påminna vårt lilla gödsvin. Först blåser alla upp sina kinder som hamstrar, därefter suger hela publiken in kinderna så att man ser ut som biafraparodier på målningen skriket. Därefter växlar man med att blåsa upp och suga in medans man ropar "kolan" i kör;)
Nu bör en ny tidsordning starta inom Timrå IK. Den bör starta vad vi än tycker, hoppas jag. Kanske är farhågorna överdrivna? Alla vi som älskar det här laget, den här tröjan, de här färgerna, kommer ju inte komma skuttandes till arenan (ny som gammal) i Big Size- keps med röd-vita öron. Vi håller på Timrå. Våra färger är vår stolthet. Vår historia är våra drömmar om framtiden, vad än olika spelare heter o vad dom än säger efter att dom lämnat.
Många av dom är legoknektar o har betalt därefter o om betalningen på nåt sätt klickar, som i form av pensionspengar, så producerar dom därefter. Money talks. As simple as that.
Men nu har jag mina varma förhoppningar att spelarna som är kvar har en känsla för den här klubben. På riktigt. Jag vill inte att spelarna i dagens Timrå IK ska bete sig som zombies utan hjärta, som Kolan, Hirso o Jokela. För utan hjärta kan dom inte känna ett dugg.
Vi supportar är inte som zombies utan hjärta för utan hjärta kan vi inte känna ett dyft o INGEN…..INGEN kan säga att vi inte känner ett dyft!
Nu är en ny säsong i antågande, låt oss därför inte måla någon av de svarta demonerna på en enda vägg. Låt oss se framtiden an. Kämpa Timrå. En unik kärlek.
Någon frågade mig om jag älskar Timrå mindre när jag blivit o blir sviken av prestationer som laget gör. Nej. Ni vet ju hur kärleken fungerar i alla delar av livet, man älskar och blir sviken.
Men själva grundbulten i kärleken, om den är på riktigt, handlar ju om att våga vara naiv och drömmande nog att älska ändå. Min kärlek till Timrå påverkas inte av vad spelarna heter eller ens om laget vinner el. förlorar.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!
· 
screenshot20241122-061117.png
Tycker publiken ska köra ett "kolantifo" för att påminna vårt lilla gödsvin. Först blåser alla upp sina kinder som hamstrar, därefter suger hela publiken in kinderna så att man ser ut som biafraparodier på målningen skriket. Därefter växlar man med att blåsa upp och suga in medans man ropar "kolan" i kör;)
www.youtube.com/watch?v=ytRQjrP4A0s