Timrå IK

Bragd-Birger:

Jag bara konstatera att jag finner norrlänningar med vänstervridna politiska värderingar otroligt underhållande. Det är gulligt på samma sätt som att det är gulligt att se en fyraårig flicka visa på sin docka hur man tar hand om ett spädbarn.

Det komiska i det hela är naturligtvis inte vilken politisk åsikt man har, utan snarare det faktum att de som tjatar mest om moral och solidaritet, i regel alltid är de som övergår till rena personangrepp när debatten blir laddad. Det känns som hyckleri. Precis som att de tre senaste socialdemokratiska partiledarna har alla fifflat med skattepengar.

Sedan kommer de sedvanliga argumenten om att "man minsann inte har gjort sin litteraturstudie", i regel från människor som har slösat sitt studiebidrag på att läsa tramskurser i idéhistoria och litteraturvetenskap, som baserar sin verklighetsuppfattning på det som skrivs i (brrr) kultursidorna och som tycker att Jan Guillou verkar vara en kille med huvudet på skaft.

Ifall man nu känner sig träffad av detta, är såklart en bra början att försöka föregå med gott exempel. Det känns tämligen patetiskt att en sekunden hålla föreläsningar i etik och moral, för att i nästan sekund skriva tjugo inlägg där enda syftet är att förklara för en annan skribent att han är hjärndöd för att han skriver om sig själv i tredjeperson.

Men jag antar att det är vänsterfalangens mentalitet. Solidariteten gäller bara så länge man inte ifrågasätter deras idéer. Och det är just detta som är så komiskt.