Hahl Bundy: Jorå, för en och en halv timme sen var det klackarna i taket under ett kort tag och jag har nog aldrig skrikit så högt och så länge som vid Mat Robinsons boxplaymål någon gång tidigare. Glädjen direkt efter ett sånt viktigt mål är omätbar. Och som i en kvalserie är det ju en alldeles unik känsla som bara uppstår där och då. Den går inte att sätta ord på eller ens försöka förklara för en som inte befinner sig på samma plats och som befinner sig där med samma förutsättningar, om du förstår hur jag menar. Men det var ju det där men:et då. Att vi inte får ropa hej riktigt ännu, inte på långa vägar faktiskt. Därför så samlade jag ihop trasorna av min hals rätt så snabbt där på ståplats och satte fokus på nästa byte.
Men visst klåen är det härligt att vinna en hockeymatch på det här viset, när man egentligen är tvåa på samtliga puckar under den andra och tredje perioden.
Erre92: Jag kan se stor skillnad på Dahlén i år. Hemjobbet är 200% bättre bla. Tacklingar i varje byte. Lugna ner er nu! Vi har mött 2 förväntade topplag. Många i boken är som jordgetingar på tramadol just nu.
· 
