Ångest, ångest är Timrås arvedel, vår strupes sår, vårt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar ekonomin i nattens grova hand, nu stiger klubbor och stela handleder så kargt mot Eon:s förkrympta valv. Hur hårt är allt, hur stelnat, svart och stilla!
Vi famlar kring i Eon:s dunkla rum, vi känner klubbans vassa kant mot våra fingrar vi river våra uppåtsträckta händer till blods mot takets frusna bjälkar.
Ack, våra naglar sliter vi från fingrarna, våra händer river vi såriga, ömma mot sarg och mörknat trä, mot EON:s svarta järn och mot den kalla isen!
Ångest, ångest är Timrås arvedel, vår strupes sår, vårt hjärtas skri i världen.
söder över: Jag tänker att det här blir min sista kommentar i frågan (mest för att det inte riktigt leder nånstans). Jag vet inte om det är medvetet eller omedvetet man försöker missförstå och när argumenten börjar närma sig "ah men dom ... | #Läs mer ·
· 
vår strupes sår, vårt hjärtas skri i världen.
Nu styvnar ekonomin i nattens grova hand,
nu stiger klubbor och stela handleder
så kargt mot Eon:s förkrympta valv.
Hur hårt är allt, hur stelnat, svart och stilla!
Vi famlar kring i Eon:s dunkla rum,
vi känner klubbans vassa kant mot våra fingrar
vi river våra uppåtsträckta händer
till blods mot takets frusna bjälkar.
Ack, våra naglar sliter vi från fingrarna,
våra händer river vi såriga, ömma mot sarg och
mörknat trä, mot EON:s svarta järn
och mot den kalla isen!
Ångest, ångest är Timrås arvedel,
vår strupes sår, vårt hjärtas skri i världen.