Dream Team: Den som är fri från synd kastar första stenen. Så ducka, för nu kastar jag! Jag skydde allt som hade med Sundsvall Hockey under de där åren sent 80-tal som de blev rivaler på riktigt. Och har inte sett någon anledning att ställa mig i en bobcatsklack i modern tid heller.
Eller är man körd om man som jag höll stenhårt på Sundsvall/Timrå under fusionsåren och inte bojkottade skiten? Brorsan har fortfarande en välbevarad S/T-halsduk uppnålad på anslagstavlan i det delvis bevarade pojkrummet i Kovland.
Och jag stod med Modoklacken i Globen en match i kvartsfinalspelet mot Djurgården -94 (mest för att det var enda stället det gick att få biljetter och i andra hand för att jag träffade ett par bekanta från I21 som rest ner). Höll till och med på att få stryk efter matchen. Det vore något det, att ha slutat sina dagar ihjälslagen av någon som ville spöa en Modoit.
Äh, kan väl kanske inte slänga någon sten jag heller? JEHOVA!
Ja, och jag som kraftigt förvirrad tonårskille (hjälp, jag vet inte vem jag är...än) föll för frestelsen att "inte vilja stå åt sidan" utan på plats i Gärdehallen fick han mig t.o.m att ställa mig i Sundsvallsklacken. Men, ja, men, ingen i den hallen var lika skadeglad som mig när hemmalaget förlorade (det måste ha varit säs. 1987/88) mot VIK Hockey med rätt klara siffror, 1-5, för att på bortais inte ha en chans utan man åkte dit med 3-8. Ja, för jag vill minnas att jag rätt snart kom underfund med att det kändes vansinnigt fel att stå där jag då stod. Jaja, en riktigt kraftig parentes i vilket fall.
Avd. "här har du en till som är dömd"... f-låt, f-låt, f-låt.... :)
Redigerad kommentar