Jag tycker nog att många ger upp för lätt. Klart det är uppgivet, att läget känns hopplöst, men: ett par vinster i rad så vänder det igen - som vanligt. Den som trodde att det skulle bli en enkel resa efter rekonstruktion (degradering, spelare flydde, organisation bantades enormt), vilken planet kommer ni från? Att som modano skrika efter nyförvärv, sportchefsbyte, ja allt förbannat...verkar synnerligen genomtänkt. Det är så här det är. I stället för att föreningen skall lägga tid på det sportsliga så ägnas 95% av tiden till att arbeta för att lyset tänds på morgonen, att vaktmästarna kommer på jobbet på morgonen och att arenan ö h t är i drift.
Det är tungt just nu, det har varit tungt genom åren. Det är inte roligt, inte alls. Men att onda så som en del gör...skärpning. Nu behövs vi (alla de som lever för den här föreningen). Nu duger det inte att misströsta, nu duger inget annat än att knyta handjävulen i byxan och reda ut skiten. Föreningen, spelare, ledare, supportrar. Vi kan lösa detta. Ingen annan!
Jag vägrar att acceptera läget. Jag kommer A L D R I G att lägga mig ner och dö, trots att läget är värre än någonsin. Älskar man något så kämpar man, ända in i kaklet. Menar ni som misströstar och mer eller mindre gett upp att detta inte är värt att kämpa för? I så fall har ni aldrig varit en sann Timrå-supporter. Ni vet inte hur det är att älska den här "satans jävla föreningen". Det har aldrig varit, och kommer aldrig att bli, enkelt att vara Timrå-supporter. Det är hårt jobb hela tiden.
Nu jävlar vänder vi det här. Inget mer surr om nån alletta, inget mer tjafs om möten med IFSH. Föreningen ska uppåt, inte neråt. Med hjälp av alla oss som älskar Timrå.
250kg kärlek: Att du som öppna käften här och plussen haglar så gör jag såm zaggodog sjöbba73 mfl lämmnar innavel sidan men älskar TIMRÅ IK sedan första matchen.Tre höjdpunkter för mig är 1971-72 Timrå slår Brynäs me 4-3 strimma avgör mitt i 3e per och stadion explodera innför runt 15000 nummer 2 år 2000 när Timrå går upp igen hela hallen exploderar när Mattiasson gör må i pp pass från Gerhardsson nummer 3 04/05 Zäta Modin kippro aki berg sanny mfl vilket lag det var ojoj
Tycker också det är väldigt mycket gnäll just nu. Vi som var med på den tiden när allting verkligen var åt helvete är luttrade och då känns det här som en stilla susning. Bor i Hudik och fick mitt körkort -82 precis när allt började dyka, men under de 18 tunga åren åkte jag i stort sett på alla hemmamatcher (missade några pga sjukdom) och jag känner precis som då att ju sämre det går desto mer knyter jag nävarna och vill stötta ändå mer. På den tiden var det många gånger som det var bara ca hundra pers i publiken och totalt dödstyst i hallen. Minns en gång när vi mötte SG73 och vi torskade med 16-2 (tror jag det var) DÅ VAR DET TUNGA TIDER !! Men jag älskar Timrå IK och kommer så alltid att göra. Tillsammans så var det väl f-n om vi inte ska kunna vända det här ännu en gång och skrika fram grabbarna till stordåd.
kulltorp: Så här glad och nöjd kan en liten tjej i Halland bli, när tomten kommer med rätt grejer. Helt fantastiskt vad mycket glädje vår fina klubb sprider runt om i Svea rike. God jul!
· 
img5178.jpeg
Den som trodde att det skulle bli en enkel resa efter rekonstruktion (degradering, spelare flydde, organisation bantades enormt), vilken planet kommer ni från? Att som modano skrika efter nyförvärv, sportchefsbyte, ja allt förbannat...verkar synnerligen genomtänkt.
Det är så här det är. I stället för att föreningen skall lägga tid på det sportsliga så ägnas 95% av tiden till att arbeta för att lyset tänds på morgonen, att vaktmästarna kommer på jobbet på morgonen och att arenan ö h t är i drift.
Det är tungt just nu, det har varit tungt genom åren. Det är inte roligt, inte alls. Men att onda så som en del gör...skärpning. Nu behövs vi (alla de som lever för den här föreningen). Nu duger det inte att misströsta, nu duger inget annat än att knyta handjävulen i byxan och reda ut skiten. Föreningen, spelare, ledare, supportrar. Vi kan lösa detta. Ingen annan!
Jag vägrar att acceptera läget. Jag kommer A L D R I G att lägga mig ner och dö, trots att läget är värre än någonsin. Älskar man något så kämpar man, ända in i kaklet. Menar ni som misströstar och mer eller mindre gett upp att detta inte är värt att kämpa för? I så fall har ni aldrig varit en sann Timrå-supporter. Ni vet inte hur det är att älska den här "satans jävla föreningen". Det har aldrig varit, och kommer aldrig att bli, enkelt att vara Timrå-supporter. Det är hårt jobb hela tiden.
Nu jävlar vänder vi det här. Inget mer surr om nån alletta, inget mer tjafs om möten med IFSH. Föreningen ska uppåt, inte neråt. Med hjälp av alla oss som älskar Timrå.
Amen!