Angående. sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6171896
I artikeln är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle kommunen ha satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. Det kommunen har satsat på föreningen är genom det marknadsföringsavtal som innefattade tillgång till en loge för kommunen (uppgående till 0,25 mkr/år).
2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg.
I artikeln förs det fram att arenan skänktes av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Detta framgår inte var artikeln trots att detta år tas upp. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Användningen av hallen har fungerat som det var tänkt och enligt vad som kan förväntas, även om du antyder att så inte är fallet i artikeln.
Kommunen hyr en loge som är kopplat till ett marknadsföringsavtal. De fem första åren hade kommunen logen gratis, som en del av överlåtelseavtalet. Summeringen är alltså felaktig.
Om jag läser artikeln kan jag inte utan att känna till annan väsentlig information på objektiv grund bilda mig en uppfattning i denna fråga.
MOBILT
· · 
Rip Kirby: Att Timrå IK inte har kunnat sköta sin ekonomi är ett faktum. Kommunen har agerat med förskottsutbetalningar, men tyvärr inte förrän nu medverkat till en långsiktigt hållbar lösning.
Föreningsägandet har totalt sett över hela perioden varit ekonomiskt fördelaktigt för kommunen. 2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr (summera i jämförelse över 12 år).
Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, förskott, ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på åren 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen sedan 2003 har betalat för sin ishallslösning (behov för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg. Aktuella isytor används till cirka 83% av barn och ungdomar.
Kommunen har inte betalat för sin loge i alla år. I början hade man den enligt avtal gratis. Summeringen är alltså felaktig.