I artikeln är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle kommunen ha satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. Det kommunen har satsat på föreningen är genom det marknadsföringsavtal som innefattade tillgång till en loge för kommunen (uppgående till 0,25 mkr/år).
2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg.
I artikeln förs det fram att arenan skänktes av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Detta framgår inte var artikeln trots att detta år tas upp. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Användningen av hallen har fungerat som det var tänkt och enligt vad som kan förväntas, även om du antyder att så inte är fallet i artikeln.
Kommunen hyr en loge som är kopplat till ett marknadsföringsavtal. De fem första åren hade kommunen logen gratis, som en del av överlåtelseavtalet. Summeringen är alltså felaktig.
Om jag läser artikeln kan jag inte utan att känna till annan väsentlig information på objektiv grund bilda mig en uppfattning i denna fråga.
Kongo: Jag begriper inte varför ingen av parterna nämner i debatten den situation kring arenan som uppstått om klubben gått i konkurs? Det är ju det som är huvudargumentet som jag ser det, de kostnader som kommunen behövts dras med när det kommer till att driva en så stor anläggning utan att ha en större hyresgäst. Arenan hade ju, som jag förstått det, fallit dom i händerna. 6000 platser i en arena som hyst föreningen TIK Ungdom som verkat i medelpadshockeyns periferi.
· · 
Angående. sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6171896
I artikeln är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle kommunen ha satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. Det kommunen har satsat på föreningen är genom det marknadsföringsavtal som innefattade tillgång till en loge för kommunen (uppgående till 0,25 mkr/år).
2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet) är i jämförelse väldigt låg.
I artikeln förs det fram att arenan skänktes av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Detta framgår inte var artikeln trots att detta år tas upp. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Användningen av hallen har fungerat som det var tänkt och enligt vad som kan förväntas, även om du antyder att så inte är fallet i artikeln.
Kommunen hyr en loge som är kopplat till ett marknadsföringsavtal. De fem första åren hade kommunen logen gratis, som en del av överlåtelseavtalet. Summeringen är alltså felaktig.
Om jag läser artikeln kan jag inte utan att känna till annan väsentlig information på objektiv grund bilda mig en uppfattning i denna fråga.