Jag mejlar vidare:
Angående media-rapporteringen i arena-frågan:
Vad förespråkar Tony Andersson och oppositionen? Vad kommer det innebära för kommunen? Vad anser Tony om att det kommer bli dyrare för kommunen att driva ishallen utan en större hyresgäst? Vad skiljer detta förvärv med det som Tony Andersson föreslog för 58 mkr?
38,4 mkr har kommunen totalt betalat i driftbidrag/hyra sedan överlåtelsen 2003, ett årligt genomsnitt på 3,2 mkr. Tony Anderssons siffra om utbetalningar är felaktiga.
I rapporteringen är det först och främst en grundläggande felaktighet. Kommunen har satsat på ishallsanläggningen och inte på föreningen.
Enligt samma tankesätt skulle man kunna påstå att kommunen satsat har satsat 153 mkr på IFK Timrå när det i själva verket är anläggningskostnader. Orimligt.
Det är föreningen som sedan 2003 tagit en större del av anläggningskostanden än vad som gällde före föreningsövertagandet. 2002 var Timrå kommuns kostnad för Timrå isstadion 6,8 mkr (5 mkr i drift och ränta, 1,8 mkr i avskrivningar). Hyresintäkten var 0,7 mkr. En nettokostnad på 6,1 mkr totalt. Sedan arena-bygget har kommunen betalat i snitt 3,2 mkr i driftbidrag/hyra (utbetalda medel (indexreglerat, med förskott och ränta på förskott) totalt sedan 2003, utslaget på 12 år 2003-2015). Den genomsnittliga summan som kommunen har betalat för sin ishallslösning (kommunens behov av isytor för skola, barn, ungdom och allmänhet - anläggningen används till 83% för detta ändamål) är i jämförelse väldigt låg.
Driftbidragen var över hela perioden som lägst 550 000 kr för första kvartalet 2018. Förskotten har också till vissa delar betalats med ränta av föreningen, dessa år då det även gjordes avräkning för förskottet var den utbetalda summan betydligt lägre.
Arenan har inte skänkts av kommunen till föreningen. Föremålet för överlåtelsen var inte arenan utan Timrå isstadion som var något helt annat än dagens anläggning (sedan överlåtelsen har det investerats cirka 100 mkr i ombyggnaden till arena, blanda inte ihop investeringen med hur investeringen finansierades). Överlåtelsen gjordes genom att föreningen köpte isstadion för 45 mkr. Detta finansierades genom ett lån från kommunen till föreningen, där lånet skrevs av med ett årligt finansieringsbidrag. Återstoden av denna skuld var lejonparten av den avskrivning som kommunen gjorde i samband med rekonstruktionen. För att förenkla detta förlopp kan man säga att isstadion skänktes av kommunen till föreningen (i praktiken med en utdragen/forcerad avskrivning), men man kan då samtidigt inte föra fram den avskrivning som kommunen sedan gjorde 2013 som till största delen bestod av återstoden av den redan pågående avskrivningen.
Sammanfattningsvis: Kommunens driftbidrag/hyra har gått till idrottsanläggningen inte som medel till föreningens verksamhet. Föreningsägandet har sedan 2003 totalt sett varit en billig lösning för kommunen.
MOBILT
· · 
