WifstaÖstrand: Hejaklacksledare av gammalt snitt levde väl i idrotten en bit in på 80-talet. IFK Sundsvalls sejour i allsvenskan gick någon runt och försökte få sektion efter sektion att heja minns ett litet barn. Timrå hade nog inget sånt då utan en "riktig" klack. "Ska vi ta de jävlarna? Ja det skaaaa vi!"
El Maco: Tidigt sjuttiotal var det ett enormt tryck i ladan. Jag vill inte påstå att det var en organiserad klack utan mer ett antal enklare ramsor som de flesta hängde med på. Finns ett undantag. Den mer avancerade variant som sällan eller aldrig användes: Gör som Döbeln sa vid Jutas. Här ska jävlaranamma skjutas. Timrå, Timrå, Timrå
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.