297: Men låt oss fröjdas i all välmening. Glädje kan komma i många former och ha många ursprung. Ta inte ifrån oss detta. Här har vi hånats som lillebror i hundra år av nolaskogarna, nog faan kan de få tåla att få lite tillbaka kan jag tycka? Varför ska vi vara så jävla präktiga...? ?Heart of hockey?...jo jag tackar....
Personligen har jag under alla dessa hundra år aldrig känt mig hånad av någon modoit. Det har varit hockeysnack under gentlemannamässiga former. Tittade in i slutet av dramatiken i Tingsryd på Sportkanalen och kände absolut noll skadeglädje över utgången i matchen. Lite småsur över att VI inte vann men vi slapp i alla fall släppa in mål nr 100. Vi avslutade serien som 99:or i dubbel bemärkelse och det är med beröm godkänt. Nu hoppas jag - och kommer att drömma om - att vi tar chansen i vår. Har redan börjat drömma om den spännande fortsättningen nattetid och där finns symbolik och metaforer till hur jag själv kommer att missa att vara närvarande där allting händer. Som att man egentligen är nära att vara på plats men ändå inte riktigt lyckas vara där. Det är frustrerande och man vaknar fan med någon slags känsla av skuld. Gillar inte det alls.
· 
· 
Här har vi hånats som lillebror i hundra år av nolaskogarna, nog faan kan de få tåla att få lite tillbaka kan jag tycka? Varför ska vi vara så jävla präktiga...?
?Heart of hockey?...jo jag tackar....