Personligen har jag under alla dessa hundra år aldrig känt mig hånad av någon modoit. Det har varit hockeysnack under gentlemannamässiga former. Tittade in i slutet av dramatiken i Tingsryd på Sportkanalen och kände absolut noll skadeglädje över utgången i matchen. Lite småsur över att VI inte vann men vi slapp i alla fall släppa in mål nr 100. Vi avslutade serien som 99:or i dubbel bemärkelse och det är med beröm godkänt. Nu hoppas jag - och kommer att drömma om - att vi tar chansen i vår. Har redan börjat drömma om den spännande fortsättningen nattetid och där finns symbolik och metaforer till hur jag själv kommer att missa att vara närvarande där allting händer. Som att man egentligen är nära att vara på plats men ändå inte riktigt lyckas vara där. Det är frustrerande och man vaknar fan med någon slags känsla av skuld. Gillar inte det alls.
bar mofftak: Sjukt egentligen; det gnälls ganska friskt om Timrås spel under matcherna här inne (ingen nämnd, ingen glömd). Forechecken klickar inte, passningsspelet är bedrövligt, defensiven obefintlig och slarvigt, anfallsspelet är trubbigt.
· 
Personligen har jag under alla dessa hundra år aldrig känt mig hånad av någon modoit. Det har varit hockeysnack under gentlemannamässiga former. Tittade in i slutet av dramatiken i Tingsryd på Sportkanalen och kände absolut noll skadeglädje över utgången i matchen. Lite småsur över att VI inte vann men vi slapp i alla fall släppa in mål nr 100. Vi avslutade serien som 99:or i dubbel bemärkelse och det är med beröm godkänt. Nu hoppas jag - och kommer att drömma om - att vi tar chansen i vår. Har redan börjat drömma om den spännande fortsättningen nattetid och där finns symbolik och metaforer till hur jag själv kommer att missa att vara närvarande där allting händer. Som att man egentligen är nära att vara på plats men ändå inte riktigt lyckas vara där. Det är frustrerande och man vaknar fan med någon slags känsla av skuld. Gillar inte det alls.