Satt i Kinnarps och såg ett hungrigt Timrå i 1:a. Min HV-kompis såg även han att Timrå var hungrigare och först på puck. Som någon sa här var det här en match där första målet skulle bli viktigt, det märktes. Inte nog med att det i 2:a var två helt olika lag på banan så klappade vi ihop efter första pucken bakåt.
Plocka in idrottspsykolog och ta med på matcherna kanske? Såg även att många såg uppgivna ut efter 3-0. Jag kan förstå det till viss del, men någonstans måste spelarna visa lite jävlaranamma!
Wedin visade att han vill, även Berglund såg jag vara förbannad ute i båset. Men de allra flesta såg mest loja ut och verkade mest vilja spela av matchen. Nej, skärpning på attityden. Hade vi varit på tårna och visat lite kamp under HELA matchen hade det kunnat se annorlunda ut idag.