Jag tror fan att mycket handlar om inställning och motivation. Alla spelare i Timrå IK kan spela och begripa ishockey.
Lek med tanken att en spelare som Per Svensson som harvat i HS i nästan hela sin långa karriär skulle bli den bästa backen och typ mest motiverade i ett SHL-Timrå. Det vore väl fan helt omöjligt med alla inköpta betydligt dyrare och namnkunniga spelare?
Där tror jag nyckeln finns. Legoknektar som går på slarv och halvfart utan mer motivation än att genomlida ytterligare en löneperiod.
Hur fan vänder man det?
Någon måste väl sätta ner foten? Laget? Tränare? Supportrar? Styrelse? Sponsorer? Publik? Media?
Jag vet inte... Det är en nöt att knäcka.
Men skammen att inte ge allt i motsats till att bli älskad av oss supportrar handlar om förståelse, inställning och bör begripas av alla som avlönas av oss och Timrå IK. Misstag kan alla göra. Men att inte ta med hjärtat in i Timrå IK, det kan vi inte lalla bort.
Puckat: Om man leker med tanken att man tappar 1200-per, pr, match som kanske genererar 250-kr/pers, gånger resterande 22-matcher. Det blir 6,6 milj i publik bortfall. Tror dessutom att många vill vara med att bidra för att överleva i finrummet. Tror absolut att det finns förutsättningar att göra en historisk omvändning av dilemmat man står inför.
Favoritarenor (och inte): Bortasektionen enda skamfläcken? Ja om man enbart ser till hockeyupplevelsen för samtliga kanske. Och då är jag definitivt med. Som jag konstaterat, då är SCA svårslagen. Jag har ju som bekant andra synpunkter också men för huvudsyftet, se hockey, har vi en topparena!