Hahl Bundy 2.0: "Timråiter har genom åren blivit luttrade vindpinade tallar som klarar av allt när det gäller ångest och misär."
Visst är det så och det hedrar er att ni aldrig gett upp. Men frågan är ifall era tidigare erfarenheter av kvalångest ändå har varit betydligt lindrigare att hantera än vår egen kvalångest mot HV? Ni har ju mest kommit underifrån och inte haft lika mkt att förlora i ett kval, som ett redan och under lång tid etablerat lag som Brynäs hade mot just HV. Förringar inte er ångest på nåt sätt men nog känns det som att våra spelare och supporter kände av en större kvalångest i just den matchen än vad era diton har känt i samtliga av era kvalrundor. Om vi nu ska försöka gradera ångesten i kvalhelvetet... ;-)
Huge: Om Timrå hade torskat kvalet mot djurgården så hade vi aldrig sett röken av Dahlén, Wedin, Lander och Pettersson och med tanke på vad det hade inneburit för Timrås chanser att avancera igen så är jag böjd att tycka att den ångestnivån var minst lika stor som den ni hade mot HV71. Det Brynässupportern möjligtvis känner ångest för är att hamna i ett okänt mörker i hockeyallsvenskan och det kan jag garantera att när man spelar mot Västervik borta en regnig tisdag i november, då är allt hopp förlorat, där dör 80% av all kärlek till sporten man haft, i en enda värdelös måltuta följt av hemmasupportrarnas folkölstinna ”hurra”. Dom hörs väldigt tydligt för det är typ 200 pers på läktaren.
Huge: Detta är anledning till att åtminstone jag tycker att de flesta av er förtjänar den ångest ni känner över att ligga där ni ligger. Exempelvis skriver du att du inte förringar vår ångest men jämfört med den stora och ingraverade SHL-klubben Brynäs ska vi minsann inte mätas oss. - För det är ju omöjligt att en så ''oetablerad'' klubb som Timrå skulle kunna känna likvärdig ångest som supportrarna i skuggan av ''stora'' Brynäs. Särskilt när de trots allt haft kvalspel om nedflyttning 5 gånger fler än Brynäs senaste 20 åren.
Jag gillar Brynäs och jag gillar utläggen av de flesta av skribenterna i er bok. Många passionerade supportrar men jag tycker helt ärligt att det är pinsamt av dig att komma hit och inte vilja förringa men ändå tycks göra det. Kliv av den höga hästen? Det sker säkert åt båda håll.
Tittar lite på landslagsuttagningen med majoritet NL-spelare och givetvis bävas jag över vad Emil ska behöva utsättas där nere.
Men det andra som slår mig är backarna. Känns som väldigt osexiga namn på den listan om vi jämför med våra främsta SHL-backar (fantenberg, Lindholm, Borgman och Lennström främst). Eller vad tycker ni?
· 
· 
Visst är det så och det hedrar er att ni aldrig gett upp.
Men frågan är ifall era tidigare erfarenheter av kvalångest ändå har varit betydligt lindrigare att hantera än vår egen kvalångest mot HV?
Ni har ju mest kommit underifrån och inte haft lika mkt att förlora i ett kval, som ett redan och under lång tid etablerat lag som Brynäs hade mot just HV.
Förringar inte er ångest på nåt sätt men nog känns det som att våra spelare och supporter kände av en större kvalångest i just den matchen än vad era diton har känt i samtliga av era kvalrundor.
Om vi nu ska försöka gradera ångesten i kvalhelvetet... ;-)