palleparling: Backar 3+ Ett av nye sportchefens Kimmo Kapanens allra första drag under fjolåret var att, något oväntat, skeppa i väg offensive Joey LaLaeggia till HV71 för att skapa ekonomiskt utrymme för att göra genomföra förändringar i truppen. Kapanen värvade i stället in Joonas Lyytinen från Helsingfors i den finska ligan.
Lyytinen har inte samma X-faktor som LaLaggia men han gav laget en helt annan trygghet med sin pondus och trygga spel. Lyytinen gjorde omedelbar succé och var Timrås genomgående bästa back.
Axel Rindell värvades även han in under säsongen och svarade för 13 poäng på sina 26 matcher. I den sista grundseriematchen mot Rögle skadade sig Rindell efter en tackling mot benet/låret vilket höll honom borta från slutspelet. Med tanke på hur pass bra Rindell hade varit dessförinnan och den lucka han lämnade efter sig är det inte överdrivet att påstå att han hade kunnat göra skillnad i kvartsfinalserien mot Örebro.
Tim Erixon är en stabil och viktig back för Timrå. Han är en gedigen spelare som det går att bygga ett backpar kring. Erixon har samlat på sig massvis med rutin och är en av ledarna i gruppen. Elmeri Eronen hade stundtals lite problem med tempot men löste det alltsomoftast med sin spelskicklighet. Det borde finnas mer att få ut från Eronen som nu fått ett år på sig att anpassa sitt spel till hockeyn som spelas i SHL.
Didrik Strömberg är en härlig karaktär och en spelare som offrar sig och ger allt och lite till i varje situation. Det har kostat på med återkommande skador men frisk och kry är Strömberg en nyckelspelare i defensiven. Per Svensson är, precis som Strömberg, en rejäl och defensiv lagd back. Svensson har tagit en lång väg för att ta sig till SHL. Debuten i högsta ligan i förfjol var bättre än säsongen i fjol. Återstår att se om Svensson kan lyfta sig en smula för att vara den pålitlige sjättebacken som han ska vara. Där bakom finns Simon Forsmark, Noel Edfeldt och Emil Melander – alla födda 2003. Beroende på hur skadeläget ser ut så lär Edfeldt eller Melander lånas ut till antingen hockeyallsvenskan eller hockeyettan.
Simon Forsmark ska kunna vara med och sätta press på backarna ovanför. Forsmark var tidigt en av 03-kullens bästa backar men stod och stampade i Örebro när Timrå värvade honom under säsongen i fjol. Forsmark har jobbat på sin fysik under sommaren och måste få upp farten i sina ben, ta snabbare beslut både med och utan puck för att kunna slå sig in i SHL. Jag skulle också vilja se en större beslutsamhet från Forsmark i det fysiska spelet. Markera närvaro, tackla och var lite elak för att skicka en signal om att du är redo att kämpa för din plats i laget. Jag är inte främmande för att Timrå kommer behöva förstärka sin backsida under säsongen.
Forwards 4+ Forwardssidan är väldigt stark med toppspelare som Anton Lander, Jonathan Dahlén, Emil Pettersson, Robin Hanzl och nyförvärvet Filip Hållander för att nämna några. I oktober eller november beräknas dessutom Anton Wedin vara tillbaka efter den knäskada som hållit honom borta från spel sedan början av januari. Wedin, som varit skadebenägen de senaste säsongerna, har en härlig speed och kan på egen han bryta mönstret och göra det oväntade. En skadefri Wedin skulle stärka upp vilket lag som helst i serien.
Robin Hanzl är en spelare som jag gillar. Han är smart, ser isen bra och framför allt är han alltid spelbar över hela isen. Jag tycker dock inte Hanzl var lika bra i fjol som året dessförinnan. Möjligtvis hamnade han i skuggan av lagkaptenen Anton Lander som var precis så majestätisk som alla Timråsupportrar hade hoppats på. Lander är bra över hela banan, han ställer höga krav på sin omgivning och är en bra ambassadör rör Timrå.
Förmodligen får Lander spela i en kedja med Jonathan Dahlén och Filip Hållander. Håller sig Dahlén skadefri så kan han göra över 50 poäng. Dahlén har sett pigg ut under försäsongen och rapporterna vittnar om att han ska vara i bra fysiskt slag.
Filip Hållander är tillbaka i Timrå efter två år i Luleå och lika många år i Pittsburghs organisation. Hållander tycks ha utvecklat spelet runt sargerna där han är otroligt duktig på att skydda pucken. Han ser också rappare och starkare ut än senast han spelade i SHL. När Hållander får upp farten och driver mot mål är han svår och få stopp på.
Lander, Dahlén och Hållander har förutsättningar för att vara en väldigt bra och produktiv kedja.
Robin Hanzl, Emil Pettersson och en pånyttfödd Magnus Pääjärvi kommer vara en bra andrakedja. Där finns det mer att få ut från Hanzl och Pettersson än vad vi fick se i fjol. Pettersson är en spelare som bedöms mycket efter antal poäng. Trots att han var aningen ojämn så svarade han ändå för 31 poäng vilket var tredje bäst i laget. Pääjärvi värvades under fjolåret och kom in och gav laget bredd. Pääjärvi är väldigt seriös, är ett föredöme och en spelare som jag vet att många ser upp till. Under fler års tid i Nordamerika hade Pääjärvi en ganska begränsad roll. Det har gjort att han tappat sitt spel med pucken som han var skicklig på när han slog sig in i SHL som 16-, 17-åring. Numera är Pääjärvi en lagspelare som jobbar stenhårt, täcker skott och är på så sätt lite av en drömspelare för tränaren Ante Karlsson. Under fjolåret blev spelet med puck successivt bättre och rollen som Pääjärvi hade passade honom bra då han slapp leva med press om att producera mål och poäng som var fallet säsongen innan med Malmö.
Albin Lundin är en bra och stabil tredjecenter som tillsammans med Sebastian Hartmann och Panu Mieho kommer att kunna vara tunga och jobbiga att möta. Mieho plockades in under säsongen i fjol och gav laget lite mer tyngd och fysik. Hartmann har en offensiv uppsida och ett fint skott. I den här kedjan ska han också nyttja sin storlek och fysisk vilket gör att han måste röra på fötterna och inte vara stillastående.
Där bakom finns Erik Andersson, Jeremy Boyce, Oliver Johansson och Dennis Värmhed.
Jeremy Boyce flyttade upp till Timrå 2009 för att gå på deras hockeygymnasium. Han har blivit kvar där sedan dess och går nu in på sin 14:e säsong i A-laget. Ingen annan har gjort fler matcher för Timrå än vad Boyce har gjort.
Oliver Johansson är draftad av Ottawa men har haft svårt att anpassa sig till seniorhockeyn. Han har ännu inte skickligheten för att spela i en producerande roll och har heller inte visat sig vara tillräckligt ansvarsfull i det defensiva spelet. Det gör att Dennis Värmhed kan gå före eftersom han är rejälare i spelet och tar ett större ansvar i spelet med- och utan puck. Överlag så gillar jag Timrås forwardssida som står sig riktigt bra i SHL.
· 
Ett av nye sportchefens Kimmo Kapanens allra första drag under fjolåret var att, något oväntat, skeppa i väg offensive Joey LaLaeggia till HV71 för att skapa ekonomiskt utrymme för att göra genomföra förändringar i truppen. Kapanen värvade i stället in Joonas Lyytinen från Helsingfors i den finska ligan.
Lyytinen har inte samma X-faktor som LaLaggia men han gav laget en helt annan trygghet med sin pondus och trygga spel. Lyytinen gjorde omedelbar succé och var Timrås genomgående bästa back.
Axel Rindell värvades även han in under säsongen och svarade för 13 poäng på sina 26 matcher. I den sista grundseriematchen mot Rögle skadade sig Rindell efter en tackling mot benet/låret vilket höll honom borta från slutspelet. Med tanke på hur pass bra Rindell hade varit dessförinnan och den lucka han lämnade efter sig är det inte överdrivet att påstå att han hade kunnat göra skillnad i kvartsfinalserien mot Örebro.
Tim Erixon är en stabil och viktig back för Timrå. Han är en gedigen spelare som det går att bygga ett backpar kring. Erixon har samlat på sig massvis med rutin och är en av ledarna i gruppen. Elmeri Eronen hade stundtals lite problem med tempot men löste det alltsomoftast med sin spelskicklighet. Det borde finnas mer att få ut från Eronen som nu fått ett år på sig att anpassa sitt spel till hockeyn som spelas i SHL.
Didrik Strömberg är en härlig karaktär och en spelare som offrar sig och ger allt och lite till i varje situation. Det har kostat på med återkommande skador men frisk och kry är Strömberg en nyckelspelare i defensiven. Per Svensson är, precis som Strömberg, en rejäl och defensiv lagd back. Svensson har tagit en lång väg för att ta sig till SHL. Debuten i högsta ligan i förfjol var bättre än säsongen i fjol. Återstår att se om Svensson kan lyfta sig en smula för att vara den pålitlige sjättebacken som han ska vara. Där bakom finns Simon Forsmark, Noel Edfeldt och Emil Melander – alla födda 2003. Beroende på hur skadeläget ser ut så lär Edfeldt eller Melander lånas ut till antingen hockeyallsvenskan eller hockeyettan.
Simon Forsmark ska kunna vara med och sätta press på backarna ovanför. Forsmark var tidigt en av 03-kullens bästa backar men stod och stampade i Örebro när Timrå värvade honom under säsongen i fjol. Forsmark har jobbat på sin fysik under sommaren och måste få upp farten i sina ben, ta snabbare beslut både med och utan puck för att kunna slå sig in i SHL. Jag skulle också vilja se en större beslutsamhet från Forsmark i det fysiska spelet. Markera närvaro, tackla och var lite elak för att skicka en signal om att du är redo att kämpa för din plats i laget. Jag är inte främmande för att Timrå kommer behöva förstärka sin backsida under säsongen.
Forwards 4+
Forwardssidan är väldigt stark med toppspelare som Anton Lander, Jonathan Dahlén, Emil Pettersson, Robin Hanzl och nyförvärvet Filip Hållander för att nämna några. I oktober eller november beräknas dessutom Anton Wedin vara tillbaka efter den knäskada som hållit honom borta från spel sedan början av januari. Wedin, som varit skadebenägen de senaste säsongerna, har en härlig speed och kan på egen han bryta mönstret och göra det oväntade. En skadefri Wedin skulle stärka upp vilket lag som helst i serien.
Robin Hanzl är en spelare som jag gillar. Han är smart, ser isen bra och framför allt är han alltid spelbar över hela isen. Jag tycker dock inte Hanzl var lika bra i fjol som året dessförinnan. Möjligtvis hamnade han i skuggan av lagkaptenen Anton Lander som var precis så majestätisk som alla Timråsupportrar hade hoppats på. Lander är bra över hela banan, han ställer höga krav på sin omgivning och är en bra ambassadör rör Timrå.
Förmodligen får Lander spela i en kedja med Jonathan Dahlén och Filip Hållander. Håller sig Dahlén skadefri så kan han göra över 50 poäng. Dahlén har sett pigg ut under försäsongen och rapporterna vittnar om att han ska vara i bra fysiskt slag.
Filip Hållander är tillbaka i Timrå efter två år i Luleå och lika många år i Pittsburghs organisation. Hållander tycks ha utvecklat spelet runt sargerna där han är otroligt duktig på att skydda pucken. Han ser också rappare och starkare ut än senast han spelade i SHL. När Hållander får upp farten och driver mot mål är han svår och få stopp på.
Lander, Dahlén och Hållander har förutsättningar för att vara en väldigt bra och produktiv kedja.
Robin Hanzl, Emil Pettersson och en pånyttfödd Magnus Pääjärvi kommer vara en bra andrakedja. Där finns det mer att få ut från Hanzl och Pettersson än vad vi fick se i fjol. Pettersson är en spelare som bedöms mycket efter antal poäng. Trots att han var aningen ojämn så svarade han ändå för 31 poäng vilket var tredje bäst i laget. Pääjärvi värvades under fjolåret och kom in och gav laget bredd. Pääjärvi är väldigt seriös, är ett föredöme och en spelare som jag vet att många ser upp till. Under fler års tid i Nordamerika hade Pääjärvi en ganska begränsad roll. Det har gjort att han tappat sitt spel med pucken som han var skicklig på när han slog sig in i SHL som 16-, 17-åring. Numera är Pääjärvi en lagspelare som jobbar stenhårt, täcker skott och är på så sätt lite av en drömspelare för tränaren Ante Karlsson. Under fjolåret blev spelet med puck successivt bättre och rollen som Pääjärvi hade passade honom bra då han slapp leva med press om att producera mål och poäng som var fallet säsongen innan med Malmö.
Albin Lundin är en bra och stabil tredjecenter som tillsammans med Sebastian Hartmann och Panu Mieho kommer att kunna vara tunga och jobbiga att möta. Mieho plockades in under säsongen i fjol och gav laget lite mer tyngd och fysik. Hartmann har en offensiv uppsida och ett fint skott. I den här kedjan ska han också nyttja sin storlek och fysisk vilket gör att han måste röra på fötterna och inte vara stillastående.
Där bakom finns Erik Andersson, Jeremy Boyce, Oliver Johansson och Dennis Värmhed.
Jeremy Boyce flyttade upp till Timrå 2009 för att gå på deras hockeygymnasium. Han har blivit kvar där sedan dess och går nu in på sin 14:e säsong i A-laget. Ingen annan har gjort fler matcher för Timrå än vad Boyce har gjort.
Oliver Johansson är draftad av Ottawa men har haft svårt att anpassa sig till seniorhockeyn. Han har ännu inte skickligheten för att spela i en producerande roll och har heller inte visat sig vara tillräckligt ansvarsfull i det defensiva spelet. Det gör att Dennis Värmhed kan gå före eftersom han är rejälare i spelet och tar ett större ansvar i spelet med- och utan puck. Överlag så gillar jag Timrås forwardssida som står sig riktigt bra i SHL.