Till syvende och sist blir det en existensfilosofiskfråga. Varje säsong vållar mig avgjort mer lidande än lycka, slutar (med få undantag) i raseri och sorg som fördärvar halva sommaren. Vad är mening med livet? Finns bättre sätt att tillbringa tid fram till döden?
Är det inte dags Fille får en egen ramsa/sång? Vår ene rekordhållare har ju sin "Jonte, Jonte vår idol" men Hållander är verkligen också värd en. Spånade fram denna under söndagspromenaden nyss. Melodi "Vittring" med Magnus Uggla