kulltorp: Bara för att spinna vidare på det du skriver. Det är väl det som är en del av problemet? Att en del av respekten för människor runtomkring oss har helt enkelt tappats? Att man glömmer bort att spelarna i sitt eget lag, i motståndarlaget, bland motståndarsupportrarna, bland klasskamraterna eller bland arbetskamraterna är en vanlig människa som vi själva. Med styrkor och brister, med känslor som faktiskt är riktiga och äkta. Att skrika horunge eller andra (enligt mig) primitiva saker till spelare i andra lag är inte bara kränkande och kan förstöra tex en ung spelares framtida liv. Hur mår t.ex Darian Clara i Färjestad med tanke på vad som uttrycks till honom. Han är fortfarande bara 19 år. Dessutom så sätter man en okejstämpel att kalla andra människor för liknande saker för de runtomkring dig som kanske inte har förståelsen eller mognaden att förstå varför en vuxen person kallar någon horunge och inte ha möjligheten att särskilja en supportersituation med verkliga livet. För mångs som skriker de här orden förstår inte vad de sänder för signaler. Jag har stått i klacken i många år och jag kan absolut skrika ut min frustration och kan stämma upp i en hata-ramsa om det händer något speciellt på isen. Men aldrig skrika något kränkande mot en mot eller medspelare.
Att spela ut "Är du lättkränkt" kortet är lätt och det är klart att det finns de som går hela vägen i skalan från att bara skrika älskasånger till grova påhopp. Men alla som inte står bakom grova påhopp är inte längst bort i skalan åt andra hållet.
Man kan vara engagerad och supporter utan att behöva vara grov och oförskämd. Hur många av de som skriker de här orden skulle vilja få dem skrikna till sig själva?
Empati och omtänksamhet är något stora delar av samhället verkar ha glömt bort. Att se bortom olikheter och rivaliteter för att se människorna bakom. Det som händer på en läktare är bara en spegling av det som händer i samhället. Genom att i den subtexten minska de beteenden som saknar ens en uns av empati och omtänksamhet på supporterläktaren är jag övertygad att det påverkar att skapa ett bättre beteende i samhället. Och naturligtvis tvärt om, promota dessa beteenden kommer promota dem i samhället också.
Tycho: min åsikt är att detta samtal handlar om något som är så mycket djupare än hockeyklack.
Nyanserna som du är inne på är ju aktuella i hockeykontexten när du går till hallen för en match så vill man ha vi mot er stämningen. Det är ju så publiken blir den extra spelaren på isen.
Om man bara vill ha bröl kan man ju köra det i pa systemet liksom en elbil som låter som om den förbrännde olja och varvar…
Jag ser gärna värdighet i supportandet, jag blir ovärdig titt som tätt i affekten och då är jag ovärdig.
Jag vill inte ha den i arenan. Hata ska inte ramsas annat än i spektakulära fall när m0d0 är på besök och även då ska det inte förknippas med våld utanför läktaren utan komma ur en medvetenhet om att derbyna är viktiga ekonomiskt och för intresset för Timrå i Medelpad och Ångermanland. Vi tjänar båda på varandras existens.
Att hata enskilda spelare som klack ramsa är unket. Busvisslandet är bättre.
Annars då? Ja men visst hade jorden varit en bra jävla mycket vackrare om vi FAKTISKT brydde oss lite mer om varandra?
Starkast vinner, ekonomiskt, fysiskt, karriärmässigt, följarantal osv. Det är vackert att vara en dålig chef bara man är chef så är det vackert. Stark är bra. Klyftor är bra och alla ska veta sin plats. Polarisering i åsikter och en känsla av att inget spelar någon verklig roll så landar vi i Sverige 2024.
Det är så väldigt mycket större än klackarnas ramsor i rinkarna…
Förslaget om att när man hör ho-ho-horunge ersätta det med hockeyfrilla eller Honung hoppla vore väl bra… att förstöra en ramsa som är unken är ju en bra sak…
Bara för att spinna vidare på det du skriver.
Det är väl det som är en del av problemet? Att en del av respekten för människor runtomkring oss har helt enkelt tappats?
Att man glömmer bort att spelarna i sitt eget lag, i motståndarlaget, bland motståndarsupportrarna, bland klasskamraterna eller bland arbetskamraterna är en vanlig människa som vi själva. Med styrkor och brister, med känslor som faktiskt är riktiga och äkta.
Att skrika horunge eller andra (enligt mig) primitiva saker till spelare i andra lag är inte bara kränkande och kan förstöra tex en ung spelares framtida liv. Hur mår t.ex Darian Clara i Färjestad med tanke på vad som uttrycks till honom. Han är fortfarande bara 19 år. Dessutom så sätter man en okejstämpel att kalla andra människor för liknande saker för de runtomkring dig som kanske inte har förståelsen eller mognaden att förstå varför en vuxen person kallar någon horunge och inte ha möjligheten att särskilja en supportersituation med verkliga livet. För mångs som skriker de här orden förstår inte vad de sänder för signaler.
Jag har stått i klacken i många år och jag kan absolut skrika ut min frustration och kan stämma upp i en hata-ramsa om det händer något speciellt på isen. Men aldrig skrika något kränkande mot en mot eller medspelare.
Att spela ut "Är du lättkränkt" kortet är lätt och det är klart att det finns de som går hela vägen i skalan från att bara skrika älskasånger till grova påhopp. Men alla som inte står bakom grova påhopp är inte längst bort i skalan åt andra hållet.
Man kan vara engagerad och supporter utan att behöva vara grov och oförskämd. Hur många av de som skriker de här orden skulle vilja få dem skrikna till sig själva?
Empati och omtänksamhet är något stora delar av samhället verkar ha glömt bort. Att se bortom olikheter och rivaliteter för att se människorna bakom.
Det som händer på en läktare är bara en spegling av det som händer i samhället. Genom att i den subtexten minska de beteenden som saknar ens en uns av empati och omtänksamhet på supporterläktaren är jag övertygad att det påverkar att skapa ett bättre beteende i samhället. Och naturligtvis tvärt om, promota dessa beteenden kommer promota dem i samhället också.