Timrå IK

Dutten: håller med. Jag var inför säsongen övertygad om att EP skulle centra en mer offensivt inriktad kedja och Lander en mer defensivt. Såg inte riktigt framför mig att Kapanens intåg skulle innebära att EP först blev tilldelad en centerroll i en ren brunkarkedja, och sedan omplacerad till ytterforward.

Jag har (tjat, jag vet) dålig känsla kring var vi är på väg. Poängutdelningsmässigt finns inget att klaga på, men sett till spelsystem och identitet är vi nere på fjolårsnivå.
Segern mot Växjö imponerade genom uppoffringen och inställningen, men det krävdes en målvakt som stod på huvudet i kombination med att vi mötte seriens målsvagaste lag. Vi vann, men det var inte tack vare någon form av in-your-face-hockey. Det borde ha varit en nöjd Ante som efteråt myst med storsnusen och rörd berättat hur stolt han var över grabbarna och deras krigarinsats.

Igår lockades vi in i ett allsvenskt chanshockeyspel, och där hade vi ingenting att hämta. Otroligt osynkat över hela banan, och att vi kan släppa mittzonen så totalt mot det motståndet är en fet varningsflagga.
Jokinen tjatar om "manage the puck". Den enda gången det mantrat verkar sitta är i egen zon. Då ska man kortpassa, dutta, ta ärevarv bakom eget mål och i allmänhet vara orejäla och lättcheckade.
Väl över röda blir pucken dock strömförande och ska omedelbart förpassas ner i offensiv zon.
Oerhört frustrerande att bevittna, och helt obegripligt att det bara fortsätter match efter match.

Jag hoppas verkligen att spelarna är nertränade utav helvete, och att allt på ett magiskt sätt kommer att falla på plats och bli in-your-face igen. Tyvärr tyder dock tecknen på något annat, och hanteringen av EP är väl ett av dom tydligaste. Är det någon som känner att Jokinen har en tydlig plan som han tryggt jobbar efter?

Bragd-Birger: För egen del tycker jag det börjar bli uppenbart hur pass jävla mycket Olli har underskattat SHL. Nej, det går inte att jämföra med Liiga och du kan ju inte förvänta dig att det ska gå lika "lätt" som det kanske gör i NHL att vara en nagel i ögat på motståndarn tanke på skillnaden vad gäller isytor.

Jag tycker man får såna kommentarer från honom då och då, ofta inbäddade i nån match- eller situationsanalys. "-It´s a really fast league overhere."

Det verkar bara vara Olli som är det minsta överraskad här. Risken är stor att vad vi har fått se av Olli-hockeyn fram till nu inte har nån ytterligare nivå?

Jag har några matcher den här säsongen som hittills sticker ut där känslan är att Timrå IK innvarande säsong inte är så jävla pissdåliga ändå:

* Vändningen hemma mot Örebro i premiären. Här visade spelarna en bra start på Olli-hockeyn. Vi tappar visserligen också matchen, helt oförklarligt (tappade vi ödmjukheten?), men lyckas ändå vända tillbaka och vinna, om än knappt.
* Hemma mot Skellet (som man iofs då trodde var ett givet topplag..not so very much IRL va) där vi spelar med fart och aggressivitet över hela banan och inte ger dom en chans att vinna.
* Modo hemma. Här var hela aggregatet påkopplat från start till mål. Modo extremt usla här, ska förstås sägas, vilket drar ner lite av den där totalhockeykänslan som fanns under match.

Gott så. Men vad vi ser nu är väl att verkligheten börjar komma tillbaka med rätt kraftiga stöveltramp allt mer och mer. Och allting som jag ser det bottnar inte i spelsystemet. Det är inte systemets fel att det ser ut att hacka mer och mer. Det är personerna som ska få systemet att gå runt - spelarna - som inte är tillräckligt bra för att utföra sina uppgifter. Varken individuellt eller som lag. En käpphäst bigtime detta som är jävligt svår att lösa.