Jimmy: I vilket fall som helst så namnger jag inte spelare. Jag raljerar heller inte över deras utsatta position. Då jag som innan påpekat att det får ofantliga proportioner jämfört med vanliga dödliga.
Förra säsongen hade vi dessutom fruktansvärda schavotteringar över HV-spelarnas uteliv här nere. Dessa hade en tendens att återkomma då vi gick kräftgång mot LHC, VF och MIF under någon månads tid innan uppehållet. Så fort det går trögt letar folk efter en tomflaska i korridoren att skylla på.
Ingen nämnd och ingen klämd, men en stor del av de bästa, konstnärerna, författarna, musikerna och även de bästa hockeyspelarna har en särdeles förmåga att tidvis leva ett destruktivt liv utanför sin professionalism. Det är tragiskt, men så är det.
Det var inte bättre förr. Då kunde de mest loja människortyper hanka sig fram i hockeyhallarna. Så är det defenetivt inte längre. Den som föredrar flaskan framför sin hockey når inte ES. Så enstaka snedsteg skall naturligtvis inte exponeras.
Man skall inte generalisera, men även hockeyspelare är människor. Så även de drabbas av olika skeden i livet. Exempelvis vet jag en spelare som först drabbades av en separation med sin flickvän. Några veckor efter detta fick hans mamma sin dödsdom i form av cancer. Medans hans mamma tynade bort under några månader så fortsatte han sitt liv som ambitiös ES-spelare. Men sedan föll korthuset och då är det frågan om det är stöd eller schavottering som behövs. Efter att ha varit ute på tunn is är han åter en stabil ES-spelare som ALLA litar på.
· · 
Förra säsongen hade vi dessutom fruktansvärda schavotteringar över HV-spelarnas uteliv här nere. Dessa hade en tendens att återkomma då vi gick kräftgång mot LHC, VF och MIF under någon månads tid innan uppehållet. Så fort det går trögt letar folk efter en tomflaska i korridoren att skylla på.
Ingen nämnd och ingen klämd, men en stor del av de bästa, konstnärerna, författarna, musikerna och även de bästa hockeyspelarna har en särdeles förmåga att tidvis leva ett destruktivt liv utanför sin professionalism. Det är tragiskt, men så är det.
Det var inte bättre förr. Då kunde de mest loja människortyper hanka sig fram i hockeyhallarna. Så är det defenetivt inte längre. Den som föredrar flaskan framför sin hockey når inte ES. Så enstaka snedsteg skall naturligtvis inte exponeras.
Man skall inte generalisera, men även hockeyspelare är människor. Så även de drabbas av olika skeden i livet. Exempelvis vet jag en spelare som först drabbades av en separation med sin flickvän. Några veckor efter detta fick hans mamma sin dödsdom i form av cancer. Medans hans mamma tynade bort under några månader så fortsatte han sitt liv som ambitiös ES-spelare. Men sedan föll korthuset och då är det frågan om det är stöd eller schavottering som behövs. Efter att ha varit ute på tunn is är han åter en stabil ES-spelare som ALLA litar på.
Frågan är ju vad som gynnat honom och laget mest?