Café

K70:

Intressant ;-) Jag vet inte om du var med på den tiden då pcb-killar (tjejer med för den delen) skulle oskadliggöras? Nuförtiden är det väl mest stollar som går bärsärk på ryhopnol och alkohol eller paranoida tjackpundare? Är det lätt att avgöra, när ingen längre är förmögen att skada sig själv eller sin omgivning? Är inte det här saker som NI måste lära er? När skall en lekman veta?

Hur man än vänder och vrider på detta, så har man ju ändå visat för medborgarna, som kanske fortfarande har en känsla kvar för civilkurage och som vågar att ingripa när något händer, att utan god kunskap i nödvärnsbestämmelser och dess tillämpning, så bör man låta bli.

Uppsåtet, hur gott den än kan verka, kan snabbt bli underställt specialkunskaper, som i stort, kanske bara du och dina kollegor behärskar.

Et tu Brute: PCB trodde jag var ett miljögift så nej, då var jag nog inte med på den tiden:-) Skämt åsido så är juridik alltid intressant att diskutera, liksom det är viktigt att bedömningarna inte kommer att gå stick i stäv med "det allmänna rättsmedvetandet" som det så fint kallas. Och det finns puckon inom rättsväsendet som inom vilken bransch som helst, vågar jag påstå. Däremot tycker jag inte man kan klassa domarna här i den kategorin.

Men det allmänna rättsmedvetandet förtjänar åtminstone att serveras med fakta om vad situationen gäller. Det är ju inte riktigt en så enkel situation som om "busen" hade hållit kvar ett fast strypgrepp när "hjälten" drämde till honom i huvudet. Men jag gissar att minst 90 % av de som läst kvällspressen har uppfattat det så - och då med rätta blivit upprörda över det till synes grymma straffet, tack vare kvällsblaskornas vinklingar och felaktigheter.

Det här läget - när busen faktiskt har släppt taget efter det första slaget och det ska bedömas om det finns en överhängande risk för ett fortsatt angrepp mot "hjälten" ÄR inte heller superenkelt och en av domarna i hovrätten ville ju också fria helt.

Jag har själv upplevt ett fall av nödvärnsinvändning där målsäganden, en ensam yngre berusad kille på en midsommarfest, frågade en okänd kille om han hade sett den förste killens kompis. När den berusade vänt sig från den andre och skulle gå därifrån, gjorde han en rörelse med handen mot fickan. Sedan satte gärningsmannen en kniv i ryggen på honom med full kraft. Han påstod att "i de kretsar han umgicks, gjorde han tolkningen att killen mycket väl skulle kunna vara på väg att ta upp ett vapen - och bättre att förekomma än att förekommas".... Givetvis var det en helt dödfödd nödvärnsinvändning och knivmannen dömdes för grov misshandel.

Men min poäng är att alla nödvärnspåståenden bygger på en illusion av eller försök till att gå in i gärningsmannens huvud, och spola tillbaka till vad som rörde sig där just i stunden - OCH vad som med facit i hand kan anses som "försvarligt". Det är inte alldeles konstigt att det kan bli svårt att bedöma i efterhand. Men det kanske ändå ger en viss hint om att man inte generellt kräver en juridisk examen i nödvärnsrätt, för den som väljer att ingripa mot ett pågående brott.