Café

Olle:
Jag läste vad du skrev, och tolkade dig som om du var väldigt säker på att vi pratade en elvaåring. Precis som väldigt många andra i den här tråden.

Jag - precis som alla andra härinne, gissar jag - anser att man inte kan avvisa ett elva år gammalt barn, utan någon som helst backup vid avstigningsstationen, så det behövs inte diskuteras.
Inte med mig, i varje fall.

Jag försökte tidigare i tråden finna gränsen vid vilken ålder någonstans som det ansåga acceptabelt att avvisa någon utan biljett, och det enda svar jag fick var Wayne som tyckte att polis (vuxen utan biljett) eller sociala myndigheter (barn utan biljett) skulle ta emot. 
Jättesnygg lösning i teorin, men ogörlig i praktiken. Det finns helt enkelt inte så mycket polis/socialpersonal tillgänglig, som kan stå standby vid varje station i landet, och rycka ut med mycket kort varsel. För tåget kan ju inte så och vänta vid stationen tio miuter, en halvtimme, två timmar på att mottagningskommiteén ska dyka upp..?
Det hör ju inte till ovanligheterna att någon uppdagas med att inte ha giltigt färdbevis.

Likväl som vi förmodligen är helt överens om hur en elvaåring ska avvisas/inte avvisas, likväl kan vi väl vara överens om att jag - en gubbe på 40+ med marginal - kan avvisas från ett tåg om jag saknar färdbevis, och inte vill lösa ett sådant. Min egen åsikt är att jag ska avvisas dessutom med en fet böteslapp, alternativt fotograferas/lämna DNA om jag inte vill legitimera mig.
Eller?

Och i så fall måste det finnas en gräns däremellan.
För det kan ju inte vara så att ibland ska böter utdelas tillsammans med avvisning, och ibland låter vi det bara gå, eftersom rådjursögonen är så bruna och ledsna på fripassageraren - allt baserat på kontrollantens godtycke.

Så,
Vid vilken ålder ska man göra si? Och vid vilken ålder ska man göra så?

Metal Guru: Som Salle säger, vad gör man om det är -25 grader kallt ute?

SJ måste anses ha ett visst ansvar för sina resenärer. Det är kanske lite mer troligt att en 11-åring fryser ihjäl på en öde station någonstans än att en 25-åring gör det. Likväl anser jag att det måste finnas någon sorts system för hur man går vidare med en sån här grej.

Det är klart att snuten inte kan stå på varje station där man avvisat en tjuvåkare, just därför tycker jag att det skulle vara lämpligt för SJ att se över sina rutiner. Man kan försöka klargöra om "tjuvåkaren" har möjlighet att ta sig vidare från stationen, speciellt om klockan är närmare 22.00 på kvällen då stationer, bibliotek osv. är låsta.

I vissa fall verkar ju SJ hellre stanna på en öde station för att släppa av tjuvåkare och försena tåget för andra passagerare (med allt vad det innebär), vore det inte så mycket enklare att bara bötfälla tjuvåkare? Och framförallt: Vore det inte så mycket mer ekonomiskt?

Sen behöver det ju inte vara polis eller myndighetspersonal som står och väntar på perrongen i ett sånt här fall, SJ har väl egen personal på stationerna?

Angående din fråga: Det borde vara väldigt grundläggande att försöka fastställa resenärens möjlighet att ta sig vidare eller möjlighet att kontakta familj. Vem som helst kan råka illa ut mitt i natten i en främmande stad. Tåg/busstationer är inte direkt något av de säkrare platserna man kan bli avdumpad på mitt i natten. Jag tycker inte att någon ska kunna tjuvåka, oavsett ålder, däremot tycker jag att man borde lägga mer tid på att uppskatta resenärens förmåga att ta sig ur situationen när man väl släppt av denna på en främmande plats.

Ogilla 1 röst.
På ett par minuter.

"Att argumentera för sin sak är jobbigt.
Dessutom kan man ju bli bemött, och det är ännu jobbigare.
Nej, det är bäst att jag bara ogillar, då har jag ju tagit ställning i varje fall."

Fotnot:
SJ's policydokument säger att den gräns jag efterfrågar är 15 år. 
Är det rätt eller fel.

Eller är det irrelevant eftersom alla ska få åka gratis om man vill, alternativt avvisas om man försöker tjuvåka?