Luleå HF

Jag är Pölsan!

Syftar till folkliga manifest när man markerar förståelse och stöd för en grupp, något som Frankrike varit duktiga på. T ex när serietidningen Charlie Hebdons redaktion överfallits med många dödade: "Je suis Charlie" - Jag är Charlie - för att visa sitt stöd. Eller som när de lanserade "Rör inte min kompis".

Årets Pölsa har inledde säsongen lite si och så, många skador, PA ny som tränare, massor av matcher inställda, ofta för att motståndarna drabbats av corona, eller Pölsan själv.

Laget hamnade långt, långt efter och sist i tabellen (även om det till stor del handlade om att man spelat färre matcher än andra och vanligen borta).

Och så kommer man äntligen igång. Trots fortsatt många skador, bl a på viktige Bertilsson, började det fungera. Målvakten lyfte sig, laget kämpade med frenesi, viktige spetsforwarden Scott tillbaka. Laget fortsatt ofta pressat av motståndare som öste på med skott men Pölsan lyckades hålla nere siffrorna och vinna många matcher ändå, eftersom spetsforwards var så skickligt effejtiva att de spelvändningar och PP de fick till kunde räcka.

Jag såg ju matchen mot Luleå i tisdags och visst, Luleå var det bättre laget matchen igenom och vi lyckades t.o.m. få stopp på Pölsans PP, tack vare vårt riktigt starka boxspel. Men pölsorne höll sig kvar i matchen med 1-1 in i tredje perioden och med lite flyt kunde de slagit oss.

Och så möter de Apan och visar att Pölsans spel börjar ta nästa steg, äger puck större delen av matchen, är det klart bättre laget och nu tycks det som man är på väg att lyfta från senaste veckornas bara försvar och fölita sig på spelvändningar/PP.

Men så grinar oturen dem emot med ett gäng misstag och självmål och de torskar med uddamålet en match de borde vunnit.

Men det var en skitsak i sammanhanget. Betydligt värre var att fulspelande Apan som drog på sig 37 utvisningminuter drabbade Pölsan med svåra skador på viktiga spelare.

Apan visade sin "inställning" tidigt med klubbor i ansiktet på motståndare, tjafs och spela Allan-gnäll vid varje avblåsning, våldsamma försöka att köra över Pölsans viktige målvakt och inte oväntat att Pölsan fick lämna matchen med svåra skador på sina viktigaste spelare.

Rödin trippades omkull och bröt handleden mot sargen, blir borta till slutet av serien. Eller längre.

Scott, som äntligen kommit tillbaka efter svår knäskada, åkte förra matchen oturligt in i sargen och slog ut tänder såvitt jag förstod, trots att det verkligen inte var en avsiktlig svår fulhet utan snarare en olycka efter lätt bult i rygg. Men mot Apan har Scott precis i närkamp om puck vid sarg med rygg ut mot banan vispat pucken till sig och vänder upp när han får ett knockoutslag mot huvudet, tappar hjälmen och hjälplöst slår i isen. Hur länge blir han borta? Vet inte. Men vet att för tidigare huvudskadade spelare kan det handla om en karriäravslutande skada.

Och så har de viktiga Harper avstängd ytterligare fyra matchen efter huvudtacklingen på en Luleåspelare.

Innan detta hände hade Pölsan efter den dåliga säsongstarten kommit igång, i praktiken mer eller mindre anslutit till mittenlagen och med goda möjligheter kunna lyfta till att tampas med Trottoaren om en plats bland toppsex.

Och hur blir det nu?

Ja med allt ovanstående och att efter matchen mot fulspelande Apan vänder alla förhoppningar nedåt och det är svårt att tro annat än att de nu har hög risk att fastna nere i absoluta botten.

Att sporten kan vara så orättvis!

Vi har alla varit med om liknande känslostormar - borträknat medgångssupportrar som bara dyker upp när en klubb verlägset toppar - och kan förstå hur det känns att nu vara Pölsa.

Visst! Under väldigt många år var det svårt att känna någon som helst misskund med Pölsan, efter alla gånger de spöat oss i slutspel och framför allt hur dessa förluster formats, när vi varit så bra och så nära men vi på något vis alltid förlorat de avgörande slagen och därmed hockeykriget.

Men sedan har vi haft många år på senare tid när många f d Luleåspelare lirat med Pölsan och många ex-pölsor hos oss och som kronan på verket fick Bulan leda Pölsan innan han kom hem till Luleå.

Vilket gör att det numera är betydligt enklare att känna med Pölsan. Och nu förklara att…

Jag är Pölsan!

SANNINGEN OM SHL:S SITUATIONSRUM OCH SPELARNAS SÄKERHET

NHL WAR ROOM
2013 inrättade NHL ett War room och anställde Brendan Shanahan att ansvara för spelarnas säkerhet via denna funktion. Man valde honom eftersom han hade omfattande och aktuell erfarenhet och kompetens för NHL-hockey och eftersom han var en i alla läger respekterad person med gott omdöme.

Brendan illustrerade pedagogiskt genom videouppspelningar och kommentarer varför han fattade det ena eller andra beslutet. Och alla accepterade hans kloka bedömningar. Det hela blev en succé och spelarnas säkerhet och skyddet mot hjärnskador förbättrades.

SHL WAR ROOM
SHL följde efter den utmärkta idén och hösten 2014 inrättades ett svenskt War room - situationsrummet.

I Sverige hade tidigare förts omfattande diskussioner avseende ett sådan behov och dessutom hade föreslagits vem som skulle kunna bli den "svenske Shanahan". Och i princip alla var överens om att fd Djurgårdaren Challe Berglund var en person som alla kunde enas om.

Men så blev det inte. Domarbasen Peter Andersson bestämde själv att HAN skulle vara ansvarig. Och därmed motverkades idén. Några pedagogiska förklaringar som accepterades av hockey-Sverige blev inte av alls.

Än värre. Peter Andersson ställde sig i live TV och media, utan att ens ha kollat av med war room, och förklarade vad som skulle "bli" beslutet. När denne - som är färjestadssupporter och springer i Warulfvens arena som barn i huset - vid upprpeade tillfällen förklarat att "färjestadsspelaren skulle frias" alternativt "den som gjorde detta mot fäärjestadsspelaren skulle fällas" utan att ha kollat repriser etc, trots att hockey-Sverige var tämligen överens om att det var tvärtom, var råttet mågat.

Peter Anderssom fick inte längre ansvara för War room. Vad hände då? Utlyste man tjänsten, bad man om synpunkter från involverade instanser? Icke då. Peter Andersson utsåg självmant en nyligen avgången domare, som dessutom "råkade" vara god kamrat med honom - Christer Lärking - till att bli chef över situationsrummet. I syfte att han fortsättningsvis skulle kunna meddela Lärking vilket beslut han ville ha, misstänker de misstänksamma.

Var Lärking rätt person, var han en svensk "Shanahan"?

Absolut inte. Han var INTE spelare utan före detta domare och han hade inte alls respekt inom hockey-Sverige. Han var i stället en rätt speciell person som domare, som hängde på sig skygglappar, tappade greppet om matcher, och när tränare/lagkaptener ville diskutera bedömningen kunde han skicka upp dem på läktaren. Och framför allt - det lag som vågat invända mot något fick finna sig i att resten av matchen letade Lärking nästan uteslutande utvisningar på det laget, som "hämnd".

Verkligen fel person för uppdraget, förstås.

Någon som kommer ihåg hur många mål denne inkompetenta person utan sunt förnuft dömde bort för skitgrejer med följd att man fick skriva nya regler fast det hade räckt att plocka bort Lärling? Fel person, absolut.

Strax därefter fick Peter Andersson lämna uppdraget som domarbas, hårt kritiserad för en lång rad dåliga beslut. Och Lärking blev ensam ansvarig…

Men det ändrades ganska snabbt. Se följande länk:

www.expressen.se/sport/hockey/shl/avslojar-shls-war-room-flyttar-till-tv4/

Jag citerar: "SPORT-Expressen kan berätta att situationsrummet är beläget i TV4:s hus i Stockholm. Där har C More, som sänder SHL-hockeyn, sin studio under matchkvällarna och det är C More som genom sin avancerade teknik producerar de bilder som videomåldomarna i rummet intill har att granska för att bedöma om det har blivit mål eller inte."

Situationsrummet ligger alltså vägg i vägg med Cmore-studion.

Visst, man kan påstå att Cmore-experter och andra inte ska gå in i situationsrummet, men jag vågar lova att det inte följs. Om ingen säker kontroll av detta etablerats kommer det att bli överträdelser eftersom ingen får reda på det. Och inför sig själv kan folk alltid hävda "ja, men det här var en speciell situation då vi fick göra undantag." Den som påstår att sådant INTE händer gör ett påstående, som inte alls säger något om hur det går till, men som visar att den själv inte har erfarenhet och förnuft att förstå bättre.

Cmore har vid tillfällen visat "kontakt med situationsrummet" via jättemonitorn på väggen i studion, vilket kan förleda tittare att tro att på monitorn har vi inte Hovet, inte Delfinen, utan situationsrummet beläget på "hemlig plats". Trots att det bara är en vägg mellan studion och situationsrummet.

Kan någon "expert" i Cmore utnyttja detta till att påverka situationsrummet - eller rättare sagt Lärling, som är den som tar alla beslut?

Javisst, för fan. Om nämnde expert har tillräckligt låg moral och är korrupt subjektiv.

Kom nu ihåg detta: "Experten" behöver inte ens gå in i situationsrummet uatn träffar Lärling och andra utanför rummet eftersom de naturligtvis delar alla andra lokaler i huset; fikarum, toaletter med mera som naturligtvis besöks flitigt under pågående sändningar månag timmar. När det pågår match kan ju "experter" med flera röra sig tämligen obehindrat.

Och. När det gäller spelarnas säkerhet och om något ska rapporteras till disciplinnämnden är det ett beslut som kan tas definitivt långt efter sändningen avslutats. Jodu. Nog fan finns det uttalade möjligheter för en "Cmore-expert" att påverka detta. Som regel har ju "experten" redan i studion tagit beslutet, och har gott om tid på sig att påverka Lärling därefter.

Och hur utvecklades det?

Ja, inledningsvis hände det allt som oftast att Lärling faktiskt tog andra beslut än de som "Cmoreexperten" förklarat var riktiga. Det hände gång på gång och "experten" insåg att något måste göras.

Det Studion då gjorde var att de plockade fram en stressad Lärling live och attackerade honom hårt. Lärling, med kläder som en uteliggare, helt ovårdad i håret och med svetten ymningt strilande blev helt perplex, hittade inga svar, fick inte ens svara utan attackerades från flera håll gång på gång. Han blev värre och värre åtgjord och försökte komma undan genom att sluta stirrglo vilt i kameran utan böjde huvudet bort från kameran, håret föll ned framför ansiktet. Det alla såg var en helt knäckt människa som bröt ihop.

Den läxan glömde Lärling aldrig. Från och med den dagen har han aldrig gjort någon bedömning som han inte i förväg visste var densamma som "expertens". "Experten" uttalade ju sin åsikt med tyngd live i Cmore, som spealdes upp parallellt i situationsrummet så Lärling behövde inte vara osäker på vad experten ansåg.

När det gäller bedömningar avseende spelarnas säkerhet jiddrar Ligan lite fram och tillbaka och i princip ska det finnas referensgrupp som vid behov kan vidtalas. Men det är Lärling som sammanställer vad de ska se på och som bidrar med förklaringar inklusive är den som föfattar skrivelsen till Disciplinnämnden om den blir av. Så Lärling HAR ett övergripande tungt och avgörande inflytande på alla avgöranden angående spelarnas säkerhet. Om han inte ens rapporterar till Disciplinnämnden får de överhuvutaget inte uttala sig om saken.

Och därmed har SHL:s War room fått denna trista för att inte säga skrämmande utveckling: Lärling får ta alla små beslut men i de mer uppmärksammade frågorna är det i praktien "experten" som bestämmer.

SVERIGES BRENDAN SHANNAHAN
OK, det finns flera experter i Cmorestudio. Men den som inte vet att det är speciellt en som högljutt och kategoriskt framför sin tvärsäkra åsikt, den har inte sett sändningarna.

Jag talar alltså om den jag behagar kalla skrikegård.

Så därmed vore det på sin plats att kolla upp vederbörandes meriter.

Under en 20-årsperiod var han ju coach för diverse föreningar med den gemensamma nämnaren att han aldrig vunnit något. Men han brukar ju lyfta fram att han faktiskt har spelat hockey som back och därför förstår detta. Så, vad har han för meriter som hockeyspelare i seniorsammanhang?

• Vid 16 års ålder 7 matcher med Åbyggeby IK i Division 2 1979-1980. Ett målgivande pass.
• Vid 19 års ålder 11 matcher med Pölsan i Elitserien 1982-1983. 1 mål och 2 utvisningsminuter.
• Vid 20 års ålder 9 matcher med Hanhals BK i Division 1. 1 målgivande pass och 24 UTVISNINGSMINUTER!

Det är allt!

Jag tror jag vågar påstå att Brendan Shannahan hade liiiite mer erfarenhet av att ha spelat hockey.

Det som skrikegård gjort sig mest känd för är att han kontinuerligt skriker att "det var inget fel" när någon skadat en annan spelare. I så fall är det regelmässigt per definition den som blev skadad, som ska skylla sig själv. "Heads up!" skrek skrikegård i många år och tyckte det var OK när någon blev tacklad i huvudet. Numera får han inte göra det och kör i stället med "huvudsakligen träff på kroppen, visst glider axeln/armen/klubban upp mot huvudet - MEN DET SKULLE ALDRIG HÄNT OM DEN SOM BLEV TACKLAD VARIT UPPMÄRKSAM!"

För det VET Skrikegård! Han har ju själv spelat hockey, För fyrtio år sedan, <30 seniormatcher i hela sitt liv och de flesta i mycket lägre sammanhang. Det var alltså på en tid när de flesta hockeyspelare - jämfört med idag - rörde sig i snigelfart. Och spelarna var - jämfört med idag - relativt klena.

Jag kräks varje gång någon gammal spelare ska yttra sig och påstå att "vi var minsann bättre att skydda oss!" Harrejavvlar, de flesta sådana skulle inte ha en sportslig att hänga med i modern hockey och vet inte alls vad de talar om.

Och det gäller i ännu högre grad när vi talar skrikegård, som knappt har någon erfarenhet som spelare att tala om.

Och ändå har han myglat till sig en sådan makt att när spelare blir svårt skadade lyckas han påstå att det var deras eget fel och tvinga Lärling att hålla med.

Och nu kommer vi till det riktigt beklagliga. Genom ovanstående manipulationer har funktionen att ansvara för spelarnas säkerhet delvis hamnat i klorna på en som i själva verket agerar precis tvärtom!

Det finns talrika händelser då skrikegård visat sig subjektiv och korrupt genom att ordna så att Djurgårdares överträdelser inte ens visas i repris av studion alternativt "sluta spela upp det där, jag vill inte se det. Och hans favorisering har också gällt Apan, där hans närmaste bastubadarkompis CryBert fanns länge.

Ta till exempel när Joakim "highsticking" Lindström helt oprovocerad bakifrån smällde upp klubban rejält mellan benen på lille Tedenby som fälldes till isen. Mycket besvärlig situation, eftersom nämnd Lindström varit avstängd två gånger senaste 17 matcherna. Det skrattade skrikegård bort i Cmore-studion och fick Lärling att INTE rapportera händelsen till Disciplinnämnden. Anmärkningsvärt eftersom Disciplinnämnden i ett prejudicerande beslut om avstängning (fast då gällde det inte en djurgårdare utan Luleåspelaren Bill Sweatt) förklarade att slag mot underlivet ALLTID ska leda till avstängning ett antal matcher.

Det hela ledde till ett ramaskri i hockey-Sverige och Lärking tvingades förklara sig på Ligans webbplats. Med orden "Det var inte tillräckligt kraftig våld för att rapporteras". Förstås ett eget påhitt - det SKA alltid rapporteras och Disciplinnämnden äger avgörandet. Och för övrigt var det fråga om ett rejält våld, ett under att klubban inte bröts av.

Och nu händer det igen. Skrikegård har påverkat Lärking att inte till Disciplinnämnden rapportera ett överfall av en apspelare på Greg Scott som nu blir borta med hjärnskakning ett antal matcher, om han nu kan komma tillbaka. Men han är ju "bara" brynäsare, vad hade hänt om Scott spelat i Djurgården.

Undrar man.

Med rätta.