Finns det något ytterligare hockeyrelaterat att diskutera så här på tredje advent? Jo, det fins det.
Gymansiebyken i Skellefteå.
Bakgrunden är ju den att Hockeygymansiet i Skellefteå anlitar Skellefteå AIK att stå för lärare och utbildning av hockeydelen. Skellefteå AIK använder förstås denna verksamhet och dessa kontakter för att rekrytera junisar till sitt eget lag och bli självförsörjande till A-laget, något de lyckats väl med under senare år.
Men en studerande på hockeygymnasiet ville hellre spela för Luleå Hockey än för Skellefteå AIK och skrev på för Luleå. Det gillade inte AIK och för att "straffa" pojken beslutade gymasiets lärare i hockey - som förstås kom från AIK - att under skoltiden fick inte pojken längre byta om med sina klasskamrater inför gymnastik/hockey utan sattes isolerad i ett litet rum där han fick byta om.
När Västerbottenstidningarna slog larm om detta svarade AIKs ansvarige först att "det är bara en tillfällighet eftersom det var ont om plats" samt "dessutom skrev på för Luleå bakom min rygg"....
Det där höll ju inte och mobbarhärvan blev omedelbart en nyhet på riksnivå.
Då var Skellefteå AIK tvungen att tänka om och Pea gick ut och förklarade att "det hade blivit olycklig hantering som vi ska ändra på".
Räcker det?
Nej, naturligtvis inte. Ett så utstuderat mobbingbeteende, en sådan pennalism från lärarhåll mot elev är förstås inte acceptabelt inom svensk skola att subventioneras med skattepengar. Om den inhyrde "läraren" har ansett det här OK, vad har han mer sysslat med?
Vore det en rektor, en svensklärare, en lärare i matematik, gymnastik, kemi m m skulle det naturligtvis bara funnits ett att göra. Stäng av läraren och utred saken. Kartlägg om det finns mer under ytan, ytterligare pennalism som vederbörande pysslat emd. Besluta om eventuell rättslig åtgärd. Besluta om "läraren" får fortsätta anlitas för undervisning, besluta om klubben kan fortsätta anlitas för detta. Skolväsendet kan ju hota med att flytta verksamheten från Skellefteå till Umeå om inte klubben är intresserad av att rensa upp i pennalismbyken och följa reglerna för svensk skolundervisning.
Det måste man förstås göra även i detta fall. Att den klubb som avtalats att mot betalning stå för undervisning går ut med att "det blev olyckligt i det här fallet" räcker inte.
Eftersom klubben/skolan i ohelig allians försöker smita från sitt ansvar har pojkens pappa nu anmält skolan till skolinspektionen. Det ska bli intressant att följa utvecklingen men jag beklagar starkt att Skelleftyeå AIK inte tagit det ansvar de borde gjort redan från början och allra senast när missförhållandet kom ut och blev offentligt.
Ytterligare som inte nämnts är förstås att utvidgningen av NHL under 30-40 år från en handfull klubbar till de nu många fler, samt "kommersialiseringen" av hockeyn i Ryssland till KHL på några få år har ändrat mycket.
Det som återstår är helt nya villkor.
Folk som ids skälla på andra supportrar för "köpelag" är ute på knepiga vägar. Man kan knappast ge associationer till Percy´s Malmö längre - förutom då den där alkoholiserade miljardären får för sig att ösa in stålar hos Pungen eller Malmö - utan hur varje förening gör sitt bästa att anpassas till den nya verkligheten.
Tidigare hade storstadsklubbarna vant sig att kunna ha överlägsen ekonomi men numera kan inte AIK eller Djurgården bjuda emot när klubbar ute i landet beslutat köpa duktiga junisar från Stockholmsområdet; också det ett uppvaknande.
Jag ser framtiden på följande sätt för de föreningar som ska vara med i topp:
1. Utveckla pojkverksamhet/juniorverksamhet/hockeygymnasium och liknande att så långt möjligt förörja A-laget med egna produkter. Det blir billigare och säkrare än att köpa färdigt. Men det kräver att satsningen på de <20 år fortsätter att öka och att man lyckas minst lika bra som andra. Tidigare har det där kunnat hanteras med en klackspark men här krävs större professionalism. För närvarande skördar lag som Skellefteå frukterna av bra satsning medan andra lag - som Luleå - insett faktum och börjat den satsning som kommer att ta ett antal år innan den får effekt.
2. Fortsatt och utvecklad scouting. Tidigare byggde sådant på kompisar och kontakter; t ex har Luleå fått bra effekt genom tidigare spelare som t ex Kucera, och genom de kontakter Norberg och hans kompisar i den av LG Niemi kallade "maffian" utnyttjat. Men här behöver alla bli mer täckande och duktigare.
Just nu kan Luleå Hockey anses senaste åren ha varit överlägsna i Sverige att scouta och värva från allsvenskan. Men säkert blir det svårare framöver när de andra klubbarna försöker följa Luleås exempel. Vidare har vi behovet att täcka Finland, Tjeckien och många andra länder t o m Danmark, Norge och nere på kontinenten. Luleå har ju tidigare varit bra på Finland och Tjeckien medan Warulfven varit bra från Norge. Osten har ju också med blandad framgång sökt fylla på från kontineten.
Och nu - med öppningen för >2 spelare per klubb från nordamerika, ökar behovet att täcka hela den marknaden också.
Klarar klubbarna detta? Här finns ju en marknad där agenter tar allt större plats. Måste man förlita sig på dem, eller kan man utveckla ett eget system av scouter som komplement eller t o m ersättning? Det får vi se. NHL-klubbarna har ju satsat hårt på egna scouter medan vi svenska föreningar inte varit med på banan annat än att vi hittat på sportchefer i varje förening som väl får ta det ansvaret, men knappast har de verktyg som behövs i de flesta fall.
I vilket fall som helst: varje förening som vill vara med i topp måste satsa på en helt annan och förbättrad täckning av marknaden utanför den egna klubben och laget.
3. Jag anser att man måste arbeta för att åstadkomma acceptabla villkor för föreningarna inom den svenska hockeyn. Med den ändrade marknad som nu gäller måste föreningarna få rätt att sluta de avtal som behövs. För att åstadkomma de resurser som behövs för de aktiviteter som måste utvecklas, och då måste man kunna inte bara köpa utan också sälja till rimliga villkor.
Mest illaluktande är förstås att NHL tar sig rätten att knycka stjärnor från svenska klubbar utan att betala för sig. De hänvisar till sina "egna" regler som jag redogjort för där de har "draften" i kombination med att de som inte tillhör typ 10-20 vinnare det året att acceptera feodala villkor i AHL. Jag ser det där som en modern variant på de slavauktioner och slavsystem som US of A körde med innan Lincoln satte stopp för det. Och jag förstår inte att övriga hockeyvärlden inte kan stoppa den moderna slavhockeyn. I mina ögon är det fråga om stöld där pengar stjäls från svenska föreningar och hamnar direkt ned i fickorna på ägarna till NHL-lagen.
NHL-gänget behandlar övriga världen som betydelselösa. De anser att de kan skita i oss andra. När de bestämmer vilka tider de får och inte får skriva avtal i NHL skiter de i hur det påverkar oss andra. Då och då blir man "överens" dvs Int Hockey Förbundet skriver avtal med NHL om att under en period gäller följande och då får vi för varje spelare de snor följande summa. Den summan är hela tiden bara blaha blaha förstås. Och NHL skriver under eftersom de själva bestämmer vad de kan tänka sig, vilket förstås är nålpengar.
Jag är säker på att det där skulle vi kunna ändra på. Använd internationell och anlita noramerikansk juridisk expertis att formulera avtal mellan spelare och klubbar i Sverige och andra europeiska klubbar som ger oss makt vid förhandlingar med NHL. Och när NHL skiter i det, som de kommer att göra förstås, för upp principmål i nordamerikanske domstolar. Systemet där är ju att det kan bli fråga om gigantiska skadestånd. Som det nu är kör ju NHL med att "antingen tar vi era spelare till de villkor vi erbjuder eller så får ni ingenting" och emellanåt knycker de därför gratis. Men lyft sådana principärenden, vinn målen i nordamerikanska domstolar, och få skadestånd på några hundra miljoner varje gång...då fan blir det ordning och reda. Det finns bara ett ställe där man kan komma åt NHL-klubbarna och det är i ägarnas plånböcker.
Förr eller senare måste vi ordna upp det där med rovdriften till slavägarsystemet i NHL. Och därefter kan vi följa upp det med rimliga regler inom Europa också.
1-2-3. Allt kommer att behövas och utan det kommer framtiden för de svenska toppföreningarna att vara oviss.