Luleå HF

Sven.Savage:

Nä men de jag menar då  jag håller med om "lag för att vinna eller för att inte förlora". så syftar jag mest till att många lag både i träningsdoser och i värvningar mer går in för att inte förlora mer än dom går in för att vinna. Men kanske främst inställningsmässigt. Men säkert ett flertal andra faktorer som spelar in i det stora hela. tror inte en punkt kan förklara varför det ser ut som det gör.

Funderar på om jag ska slå på TVn.Är ju en koskekorvakupp som pågår men intressant att gnomen, som flera ggr tidigare kört Omark i en brunkarfemma bara för att skicka hem honom när VM börjar nu fått klara besked attOmark inte ställer upp. Eftersom Omark gjort en sådan succé i KHL lyfte gnomen på baken och åkte dit bara för att få de bnesked vi kunde givit honom: hur använder man Linus Omark

Nu har Gnomen satt Omark x 2 i en lina, dvs tillsammans med Omark går ex-aporna Ochapa och Hollywood som tillsammans levererar som EN oMarkt, därav två i samma lina. Man får hoppas att inte Hollywood skämmer ut Sverige som vanligt genom aytt köra den däende svanen genom att leverera Hollywood. Som stöd mot de har ju linus också Grizzly i mål samt Frallan som back: 3&6 Luleåspelare alltså. Och kompletterade av Hersley.skytten, 

BGJ: Kan se det på ett annat sätt också. När Rönken med assistenten CryBert körde in Rönkenhockeyn i Almtuna och lyfte ett allsvenskt lag från botten till toppen och senare kunde lyfta det försvaret till Luleå i elitserien, delvis till Apan, plus att Melin körde in det i AIK fick det sådana resultat att de flesta lag kände sig manade att ta efter.

I Rönkens mest utprägnade variant körde spelarna oerhört korta byten men under dessa gav alla järnet. De lirar ju slutspelshockey från första match i elitserien, förvånades en unison mediaapparat. Spelarna var på över hela isen och ineldningsvis under hösten märkte man inte att det var speciellt en försvarshockey, tvärtom. Forwards låg på som fan uppe i motståndarnas zon, tvingade fram misstag, erövrade puck, fick extra chanser och de nya allsvenska importerna Arlbrandt.Olausson så också abbottarna öste in mål. Över hela isen var man på motståndarna som inte fick en lugn stund. Lyckades de ta sig in i vår zon var man på dem och pressade, lät de in stå rättvända mot mål och fick de överhuvdtaget göra det var man i skottlinjen, slängde sig och vakterna fick bara ta synliga skott på distans. 

Så småningom lärde sig lagen hantera detta, t ex spela sig ur överbelastningarna och Luleås försvar fick jobba mer än anfallet. Vilket man ofat gjorde med säkerheten först - var man pressen drog man isg inte för att lyfta ut pucken eller slå sarg-ut. Men matcherna mot t ex Apan, svåraste motståndet, var på intet sätt dominerat av att Luieå stod kvar i egen zon och slog sarg-ut matchen igenom - vanligen var det full fart framåt från båda lagen inklusive ett väldigt kämpande för att hindra motståndarna.

Mycket av Rönkens idéer lever kvar och gör det i alla lag. 

Däremot finns det nya lag som satsat på ett annat sätt. T ex Öret och Trottoarkanten har ofta spelat en extremt försvarsinriktad hockey och hoppats ta pinnar genom kontringar och PP, och även Djurgårn kör detsamma i år. Hockey som i första hand syftar till att rädda kvar platsen i högsta divisionen och om de sedan märker att de kan börjar de bli mer offensiva. 

Många gnäller ju livet ur sig på det där men jag kan uppskatta att man spelar efter resurser och gör det bra och tror vilken hemmasupportrar som helst hellre ser att man vinner med 3-2 än förlorar med 67.