Hm, dagens snack gäller Apans slag på pungen samt Lustans axel mot huvudet.
När det gäller pungslaget kan vi bara konstatera att vad som än föregått detta och även om Rödin är en av de spelare Apan måste stoppa kan det inte försvaras. För en riktig bedömning måste ju också beaktas i vilken utsträckning suspen skyddar klockspelet men eftersom gärningen är fullständigt otänkbar på en hockeyis vore det inte otänkbart att civil domstol hanterar Petterströms brottsliga gärning. Men gissningsvis kommer åklagaren i Schtaan inte kunna driva ärendet längre eftersom Petterström väntas för stöd av en tant och en gubbe på rad 12 som oberoende av varandra sett att Petterström halkade
Men sedan har vi Erik Gustafssons tackling rakt in i ansiktet på Cam Abbott.
Diskussionerna fortsätter. De flesta inser och anser att det är något oerhört fult och ska straffas rejält.
Men så finns enstaka som fortsätter att hävda att "det är OK" och om det enligt reglerna "inte är OK" måste reglerna ändras. För den här typen av händelser vill tydligen dessa "tyckare" se hur många som helst av på hockeyrinkar: de ska godkännas och de som delar ut sådana får inga damväskor.
Några snöar in på att "attacken kommer ju rakt framifrån". Och vi känner igen samma nissar som för några år sedan yrade om "heads-up"; alla som får hjärnskador får skylla sig själva eftersom de inte gick högt med huvudet. D v s de vill att den som blir tacklad ska ha ansvar - helt OK - och att den som tacklar ska få göra som den vill, bara den följer reglerna.
Det låter väl OK?
Nej. Det gör det inte. Grejen är den att våldsamma attacker där extremt våld riktas mot en annan spelares ansikte och huvud aldrig kan accepteras. "Han tittar inte upp, då FÅR jag slå ihjäl honom" är inte acceptabelt. Jag tycker att den typen av tyckare är så vämjeliga att jag ger dem epitetet "Döda".
Hur "Döda" kommentatorerna än vill hävda att de vill se sådana här tacklingar är sanningen den att Erik Gustafsson har all tid i världen att planera och utföra sin akt. Och den består i att han samlar sig för att med maximal kraft stöta sitt axelskydd i Abbotts huvud och inget annat.
Syftade han bara till att träffa bröstet med axeln? Dra den där om Snöluvan också.
Syftade han bara till att stoppa Abbott? Då kunde han stått kvar och i den balans han var skulle Abbott åkt omkull om han kört på Gustafsson.
Nej. Han syftade till en monstertackling i ansikte och huvud på Abbott och den utförde han och "lyckades". Att "Döda"-kommentator anser att sådant vill vi se hela tiden ändrar inte på det.
MOBILT
· · 
Hmm, läser att Robert P på Hockeysverige angriper Osten för att vara inkonsekvent exemplifierat med att Osten nu kräver minst fem matcher efter attacken mot Abbotts huvud, samtidigt som han i höstas menade att sju matcher för Pitefoppas attck var för hårt.
Jo. Det är klart att Robert har rätt som vanligt när han angriper något. Och alla vet ju om att två viktiga skillander vara att pitefoppa lyfta upp armbågen hur tydligt som helst samt att Fernholm inte hade möjlighet att se den komma.
Plus att osten som många andra av media blir frågad att lyfta fram åsikter som de därefter kan fokusera in på för att skapa folk som raaaasar.
I Luleåsammanhang är det lustigaste när man tillfrågade Bulan om hans åsikt när en Lulespelare mot sarg blev pååkt bakifrån, samt en annan gång när en lulespelare var den som åkte på. Underbart och illustrativt hur vackert Bulan totalsvängde efter färg på tröjorna:-)
Nej. Det där angreppet av Robert var inte så svårt. Som att slå upp en redan öppen dörr.
En intressantare och viktigare diskussion vore den om vad Lustan Gustavsson gör när han "tacklar" Cam Abbott.
Den diskussionen har med all önskvärd tydlighet visat att det finns några som fortfarande inte begripit hotet mot den moderna ishockeyn i form av riskerna för hjärnskador på hockeyspelare. Och det är en j-t viktig debatt och ett synnerligen viktigt område.
Mitt intryck är att de flesta faktiskt begriper detta nu, men inte sådana som Wikegård. Och det är synd och skam att en sådan idiot på detta område ska få framföra sina idiotiska åsikter i live-TV tämligen oemotsagd. Det är som att låta ett j-a kronvrak, en djupt nedsupen med en hjärncell kvar sätta sig bakom ratten för att för hundrafyrtioelfte gången bege sig ut i trafiken som ett presumptivt mordvapen.
Illa är det också att Sanny, som själv pensionerats pga vissa hjärnskador från hockeyn, inte heller begriper orsak-verkan.
Nu snöar dessa "förespråkare" för "fysisk hockey" in på förhållandet att "det är en attack rakt framifrån, han går lågt, han borde se upp!"
Dessa "försvar" för Lustans fula överfall är ungefär lika intelligenta som "Visst, bilföraren körde över tre minderåriga barn, varav ett i barnvagn på övergångsstället och gjorde pannkaka av dem. Men han Hade GRÖN GUBBE juh! Det var Deras Fel! Eller deras Föräldrars! Vill ni förbjuda alla bilar? Vad?"
Fakta är föjande:
Cam Abbott kommer in i zonen attackerad av två Lustor i närkamp med honom från vardera sidan och framför honom står en annan Lusta som krupit ihop och är väldigt, väldigt låg.
När Abbott kommit nära nog vrider denne ihopkryfta Lusta på sig och riktar in sin stenhårda axel - knacka på det där skyddet, det är som att slå mot en klippa! - mot Abbottens huvud, och kastar sig plötsligt uppåt med en sådan hastighet och kraft att han först slår sönder Abbottens ansikte och kastar omkull dennes huvud och därefter fortsätter Lustan uppåt och båda fötterna lämnar isen.
Idiottolkare gnyr om farmifrån, kropp mot kropp och allt möjligt dravel men sanningen är den att Lustan genom att krypa ihop så oerhört lyckas komma nedifrån, när han kastar sig uppåt och undvika att träffa kropp mot kropp och hindras och alla kraft riktas mot och träffar Abbottens ansikte och huvud.
Att höra Sanny yra om att "Gustavsson gjorde inget, det var Abbott som föll på honom" får an att vilja krkas.
Det är så utstuderat fult att faktum är att det vete fan om Pitefoppas armbåge är värre. Faktiskt.
Vad blir följden?
Jag vet inte säkert.
Men jag utesluter inte att det var det sista vi sett på en hockeyis av Cam Abbott. Och inte heller att efter detta våldsamma överfall kommer han inte att bli sig själv igen.
Jag hoppas att han klarar sig bättre än så. Men säker är jag inte. Tyvärr.
Det vi såg utspelas var ett oerhört viktigt exempel på ett synnerligen betydelsefullt problem för hockeyn och en tragisk risk för hockeyns framtid. De flesta förstår, tack-och-lov, detta nu.
Men inte Wikegård, Sanny och några till. Och det är pinsamt. Hur kan de inte fatta bättre?