Luleå HF

Daddeh: Luleå Hockey - Frölunda 1996! Ja, jädrar i det! Troligen regnbågsfärgade, så före vår tid som vi alltid varit;-)

Håller med dig om skrivandet - läser och skriver själv mycket - men mest intresserad av tänkandet, att analysera, utveckla och ta fram lösningar på problem. Jag brukar som den skånske polisen i Sjöwall-Wahlöös riktiga Beck-böcker hävda att "Jag är bra på att hitta saker. Finns det något att hitta, gör jag det." och det är vad som intresserar mig i de uppdrag jag hanterar. Det övriga tar jag numera mer med vänsterhanden och inläsning av omfattande dokument eller skrivande kan jag ofta ta på kvällen-helgen när jag pysslar med annat, som att se på hockey eller på film, alternativt skumma igenom hockey på olika sidor, plus ösa in inlägg f n på hockeysnacket.

Min vanliga position hemma är dock liggande bakåtlutad i fåtölj med fötterna på skrivbordet där några stora skärmar står på och ett bluetooth-tangentbord i knäet på vilket jag skriver, en inte speciellt ergonomisk ordning med armarna i luften, samt tangentbordet mörkt eftersom jag inte vill ha ytterligare lampa förutom skärmarna. VAD jag ska skriva när det är på hockeyplank ger sig själv, som regel utan att fundera, det sker på något vis per automatik under skrivandet, även om jag pysslar med annat som att se hockey eller rulle. Vanligen ordnar det sig ändå med stavning och grammatik men jag bryr mig inte mycket om jag missar och tryckfelen är oftast orsakade av "rättstavningsfunktioner" vilket är ett j-a elände vilken apparat det än ligger på.

Ibland blir själva uppbyggnaden haltande, vanligen då beroende på att jag blivit störd under skrivande. Jag har rätt ofta - som nu - en 24/7 beredskap som innebär att jag kan bli uppringd när som helst, och då gör jag åt det och fortsätter därefter utan att kolla vad jag skrivit tidigare.

Nej, det är verkligen vänsterhandsinsatser, jämfört med IRL där jag är nästan extremt intresserad av att det ska inte bara vara korrekt utan också vackert att läsa:-)

Snabbskrift? Nej, nog inte. Med all säkerhet skriver jag snabbare än de allra flesta på hockeyplank men en professionellt snabbskrivare som du slår mig med all säkerhet.

Mina största problem är att hålla reda på vilket område och vilka verktyg jag har. Under många år har jag framför allt skrivit på andra språk framför allt engelska förstås, men numera är det övervägande på svenska. För att skriva hyggligt behöver man tänka med rätt språk och det är numera inte helt lätt när jag gör olika saker samtidigt.

Men mer irriterande är att jag i stort sett alltid kört MAC där såväl hård- som mjukvaror är så intuitiva att man knappast behöver lära sig eftersom det är så logiskt och genomtänkt att det bara är att köra. Senaste åren skriver jag dessutom på PC, dessa ryska traktorer från 30-talet som de känns som, och där måste man ha ett annat tänk "tänka som konstruktören för att förstå hur det ska vara" och konstruktörerna på PC-sidan finner jag så fyrkantigt tänkande att det inte är naturligt för mig. Plus externt irriterande att man på reflex slår en massa kortkommandon som sitter i ryggmärgen men medan det är naturligt på MAC är det motsvarande onaturligt på PC och ofta glömmer man verktyg och slår kortkommandon på fel verktyg och håller man inte koll på skärmen kan det ta sin tid innan man ser det.

Nåja. Med detta sagt är skrivande inte min huvudsakliga aktivitet. Inte alls. Skulle kanske ranka det som nr 4-5 över de insatser jag håller på med, såväl i nedlagd tid som i betydelse.

Personligen tycker jag att allt skulle vara MAC-baserat och dessutom att det är hög tid att vi får tunna handskar att dra på oss som innebär att vi fortsättningsvis kan skriva i luften så slipper vi tangentbordet eller chip under naglarna, för fjärrkontroller och sådant också. Har en kompis som renodlat MAC-funktioner att han talar in det han skriver, dvs MAC spelar in det hela och översätter till skriven text, vilket han fått att fungera utmärkt. Men jag skriver nog snabbare än jag talar iaf och kompisen får tala lugnt och tydligt hela tiden, ej aptitligt förstås att apa efter.

Detta om detta och om hur vi fungerar. När det gäller vinfyllot Ulf-Ture däremot är det ju samma skit hela tiden så jag undrar om han inte suttit någon sommar och bara skrivit ett långt dokument med bara skit, varifrån han markerar och copy-paste lite från varsomhelst; det är ju samma skit fast i olika ordning.

Det enda goda man kan säga om det är att det liknar David Bowie. Han kom ganska snart på att hans texter blev mer intressanta och spännande om han först skrev dem, kastade om ordning för satser och ibland nästan på ordnivå och satte ihop det hela i en helt annan ordning. Han t o m satte upp en mjukvara för att ordna det till olika varianter per automatik.

Vilket innebär att man aldrig tröttnar på honom, som man kan göra med andra texter där man snabbt får hela historien och när man hör första ordet kan man fortsättningen till sista. Så blir det aldrig med Bowie och därför överraskas man och hittar mer och mer hela tiden. Som ett genomtänkt konstverk, jämfört med Ulf-Tures missbruk av ordet som mer har karaktären av att han kräks på duken.

Från början när jag skrev på hockeysida, brukade jag nöja mig med att lägga in en monsterkrönika matchdagen men deltog inte i debatten i övrigt under eller efter match. Då tänkte jag verkligen igenom vad jag skrev, och hur jag skrev, så det blev förstås betydligt bättre såväl språkligt som innehållsmässigt och med retorisk uppbyggnad och genomtänkt disposition och så vidare. Så småningom började jag ändå smått kommunicera, om jag ändå satt vaken och jobbade, vanligen nattetid då alltså, och till slut blev det mer korta inlägg än de tidigare genomtänkta. Ofta inser jag att jag borde ha blivit kvar där och fortsatt. Skulle ha varit spännande att producera något läsvärt när vi möter t ex Warulfven för sjuttionde gången ett decennium. Och naturligtvis utan att upprepa sig utan vara underhållande och läsvärd varje gång;-) Kanske jag väljer att köra så igen?

Oj, nu ringer det - dags att visa att jag är bra på att hitta saker...

Sven.Savage: Först och främst. Jätteviktigt att vi ger juniorer chansen och inte köper in fler Lennartar. Jag gillar verkligen Petrell som person så det är ingen egentlig kritik mot honom då han verkar vara en genomskön kille som jag vet är jätteuppskattad i omklädningsrummet och en spelare som yngre ser upp till. Läste en intervju med Melart då han började lira på A-lagsnivå i sin finska klubb så var Petrell den alla såg upp till. Däremot tycker jag gott och väl att en junior kan ta hans plats. Han ska på sin höjd ha en låg SHL-lön med det han presterar på isen. Sedan är det superviktigt för våra norrbottniska talanger att veta de får chansen i A-laget om de är bra nog, så de inte tar emot biogasen som Skeås general manager erbjuder.

Sedan angående att jobba med det svenska språket så är det ganska kul. Följer du några TV-serier? Jag klarar inte av att se dåligt textade serier/filmer för jag kommer på mig själv med att tappa handlingen för jag sitter och korrekturläser skiten hehe Böcker funkar däremot bra då de än så länge är översatta korrekt. Jag uppskattar dina öltips men har du även några boktips? Börjat komma in i läsandet igen efter ett längre uppehåll men måste vara helt avkopplad annars memorerar jag inte det jag läser. Min favoritbok (än så länge) är utan tvekan "Den gamle och havet" av Ernest Hemingway. Dyster men lysande.

He he, såg på Apsidan att vinfyllot Ulf-Ture fick tömma blöjan, när han läste nedanstående på hockeymagasinet, och insåg att det lag från norra Sverige som nu tar över funktionen att leverera "egna produkter" och bli delvis självförsörjande ligger i en stad där kommunen inte avvecklat julgranarna för att gödsla det lokala laget med landets mest maligna kommunaldoping.

Läs och njut:

Luleå har inte varit sparsamma med att ge juniorer speltid i a-laget under säsongen. Filip Gustavsson har varit given andra-målvakt bakom Joel Lassinanti och J20-kollegan Oscar Masiello har även han fått chansen i a-laget. Tillsammans med forwards-duon Anton Toolanen, Isac Lundeström och backen Linus Nässén har nu samtliga fem juniorer i dag skrivit a-lagskontrakt med Luleå Hockey.

– Det är grymt kul att se att vi är på rätt väg med vår talangutveckling. Dessa spelare har en otroligt spännande framtid framför sig och det visar för alla andra killar i våra juniorlag att man har chansen att nå hela vägen i Luleå Hockey, säger Ulf Engman som är chef för Luleå Hockey Unga till klubbens hemsida.

Anmärkningsvärt är att endast två av dem fem juniorerna (Oscar Masiello och Anton Toolanen) nästa säsong gör sitt sista år som juniorer. Filip Gustavsson och Linus Nässén, födda 1998, har två år kvar som juniorer och Isac Lundeström, född 1999, har tre år kvar.