MoDo Hockey

J F K: Att ha rötägg i sin omgivning är en del av livet. Det börjar när någon tyrann kastar sand på en i sandlådan på dagis. Det har gått någon sorts inflation i alla dessa safe spaces. Man måste inte tycka om varandra för att ha ett professionellt samarbete.

Som jag har sagt gång på gång tidigare så kommer tiden utvisa huruvida jag hade rätt eller inte. För om vi inte går upp och spelare som Bernhardt, Näsén, Vigge, Woods och Aagaard lämnar för SHL, så bevisar det att trivseln uppenbarligen inte var så viktig.

Vidare blir exemplet med Bernhardt ren logisk lapsus, då han snarast har presterat sämre sedan Modigs lämnade. Han valde trots allt att förlänga kontraktet medan Modigs var kvar i klubben. Så resonemanget blir ungefär:

"Bernhardt har spelat så bra för att han trivs så otroligt bra i klubben, och att han förlänger kontraktet är ett bevis på detta... fast samtidigt vantrivs han så mycket på grund av Modigs att han inte står ut med tanken att stanna i två månader till om inte Modigs lämnar"...?

Förstår inte hur detta kan vara så svårt att förstå: Om det inte tydligt syns i vare sig resultat eller benägenhet att fullfölja kontrakten, så är det rent objektivt inte en vital variabel för lönsamhet.

Om det nu är så viktigt som du påstår (vilket det mycket väl kan vara), då kommer det synas tydligt i form av minskad personalomsättning, lägre lönekostnader och bättre resultat.

Jag förstår helt ärligt talat inte hur man kan argumentera emot detta. Ligger det någonting i det du säger, så måste resultatet bli statistiskt signifikant i slutändan. Givetvis kan man inte kika på en enskild spelare, men sett över hela laget och framförallt över tid, måste vi kunna påvisa att vi får bättre avkastning per investerad krona än konkurrenterna. Resultaten ljuger inte.

På samma sätt kommer vi snart få veta om tesen att "HV 71's stjärnspelare kommer få svårt att acceptera sina roller och därför börja underprestera" är seriös eller inte. För om de går som tåget genom slutspelet blir det ett ytterligare bevis på att det där med att bygga ihop gruppen över lång tid åtminstone inte är den avgörande faktorn.

MoDo har haft fullt av sådana här bisarra idéer de senaste 20 åren som när man bara skulle plocka in juniorer från närområdet, fjantiga "The Heart of Hockey", "Grannens Grabb" etc., men likväl har man, sett till spelarmaterial och kommundoping, underpresterat något enormt (bortsett från guldåret).

Nu vet du att jag har hyllat i princip allt MoDo har gjort denna säsong, och andraplatsen är ett mått på att Hinken och Karlin har gjort mycket rätt, men som sagt... om inte effekten är mätbar över tid så finns det ingen effekt, oavsett om spelarna har sin bästa tid i livet eller går på antidepressiva.

Bad_Brett: Det finns för mig lite saker i ditt resonemang jag inte köper.

Det är inte ett normalt arbete som krävs. Det är topprestationer där man inte som på ett vanligt jobb kan komma ganska oförberedd till. För att nå maximal prestation krävs betydligt mer än vad som förväntas av en vanlig arbetstagare. Jag vet få anställda som skulle acceptera att kasta sig framför en Fredrik Forsberg som laddar slagskott, men en hockeyspelare förväntas göra just det.

Det går inte att så enkelt mäta prestationen. Vi såg att Vigenault vilade sista matchen mot AIK. Det är inte orimligt att han dras med en lättare skada, så hur ska vi kunna bedöma hans (och för den delen Woods) prestation i samband med Modigs? Rätt som det är så har Vigge spelat halvskadad hela tiden och därför presterat sämre. Vi kan heller inte bedöma formen som kan handla om hur vi valt att fokusera träningen under perioden. Vi vet heller inte om det är andra saker som påverkat spelarna, på eller på sidan av isen. Rent statitiskt är det också för få matcher där alldeles för många parametrar spelar in för att kunna dra några säkra slutsatser.

Jag tror att de flesta spelarna väljer vart man spelar uifrån flera parametrar. Möjlighet att utvecklas och komma längre i karriären, lönen, trivsel, chans att vinna sista matchen på säsongen osv.
Att man prioriterar lönen högre än trivsel betyder verkligen inte att trivsel är oviktig.

Du låter som du verkligen älskar NPM. New Public Management som vi kör i stora delar av offentlig sektor. Där kan en läkare kritiseras för att göra både en uppföljning och avsluta ett vårdärende på samma gång, för enligt modellen med mätning så är det bättre att kolla till personen vid ett besök och vid nästa ta stygnen. Två kundbesök är bättre än ett. Helt enkelt därför att man mäter antalet prestation i antalet möten (kundbesök).
Själv tror jag att de som jobbar inom verksamheten i regel kan sitt område bäst, dvs att om Karlin som under minst 10 år jobbat framgångsrikt som tränare förstår bättre hur man når framgång än någon som sitter bakom ett skrivbord. Likväl som att jag tror att en läkare bäst vet hur man effektivt bemöter en patient.

Vi vet inte heller allt om "soppan" Modigs. Det kan vara många andra saker som spelat in. Bernhardt kan enligt ditt exempel fått veta att Modigs skulle lämna efter säsongen och skrev inte på förlängning förrän efter det? Har vi supportrar rätt i våra gissningar eller döljer sig fler lik i garderoben?

Ska man använda någon analogi. För att köra en traktor behöver inte allt vara perfekt gällande fördelningen bensin/luft, tändning, bränslefilter osv. Den kan göra sitt jobb i alla fall och dra sina lass ändå.
Däremot om det handlar om F1-bilar kan den minsta inställningen vara extremt viktigt och varje liten optimering kan avgöra vem som vinner ett lopp. Jag ser ett "vanligt" jobb mer som traktorn och ett hockeylag mer som F1-bilen.

Vi kanske kan enas om att MoDo presterat bättre än vad nästan alla trodde på förhand och att man måste gjort en del saker rätt.