Sundsvalls Nyheter känner Timrås klubbdirektör Thomas Johansson på pulsen. Johansson medger att föreningen troligtvis måste revidera sin målsättning inför nästa säsong men vidhåller samtidigt att målet denna säsong fortfarande är slutspel.
Några av orsakerna sägs vara lågkonjunkturen och det faktum att vi har för dålig publikkapacitet. Undrar just om Johansson dröm var en ny arena redan till nästa säsong, med tanke på uttalandet.
I övrigt en bra artikel. Äntligen lite information om situationen.
Abron:
Kan det bero på?
1, Många matcher --- Man väljer godbitarna
2, Dyra biljetter ------ Man väljer godbitarna
3, Alla matcher sänds på TV --- Bekvämlighet
4, Det länkas till web-tv på diverse forum -- Stor bov
5, Sopcast -- Större bov
6, Dreambox -- Den största boven
Undrar hur många som faller bort där, minst 1500 skulle jag tro, minst.
lincoln: Den har nog inte lagts ut än. Den kommer under dagen (det brukar vara så).
Frella: Tydligen enligt artikeln för den som inte orkar leta så hamnade vi på nioende plats förra säsongen och Herr Johansson hade inga större förväntningar att den siffran skulle bli bätte i år, apropå publiksiffror.
Dunc: Nej, jag säger inget om hur ekonomin sköts i föreningen. När det gäller den biten sätter jag en slant på att det är få som slår Thomas Johanssons skicklighet just i det.
Det jag reagerade på var det faktum att Johansson säger att föreningens mål antagligen måste revideras till nästa säsong, dels p.g.a. lågkonjunkturen men också p.g.a. av att vi har för dålig publikkapacitet. Som jag förstår det skyller inte Johansson på ett svikande intresse att gå på hockey utan just att arenan är för liten och just därför kan inte klubben växa till den kostym som man kanske måste ha idag för att vinna SM-guld. Det skulle man kunna tolka som att Johansson haft en ambition att låta en ny arena stå klar redan nästa säsong (även om arenabygget låg längre fram i tiden än 09/10 om jag förstått saken rätt).
Kontentan blir att det är lågkonjunkturen som satt käppar i hjulet för målsättningen nästa säsong. Målet var att öka omsättningen från 100 miljoner till 105 med samma resultat båda åren (5 miljoner).
Hur som helst är jag glad att Thomas Johansson talar ut om situationen. Jag är glad att (även om ett SM-guld skulle smaka mumma) föreningen ser att man antagligen måste revidera sin målsättning. Även om det är trist att behöva sänka sin målsättning är det ett friskhetstecken att "våga" ta det beslutet.
Min förhoppning är att föreningen går stärkta ur den här säsongen och jobbar fram en ny målsättning som är mer relevant till dagens verklighet. Det viktigaste idag och i morgon (för mig i alla fall) är att vi fortsätter spela ishockey på högsta nivå. SM-guld kan jag vänta några år till på. Jag är ju bara barnet ;o)
Frella: Det stör mig en aning att Johansson säger att det är "omöjligt att slåss i toppen". Signalen som ges är att med mindre omsättning/spelarbudget så kan man inte kriga i toppen. Allting går och det hade varit bättre med ett mjukare ordval än "omöjligt". Petitesser kanske, men ack så viktigt.
Med en förestående lågkonjunktur i antågande tror jag att de styrande i Timrå IK småmyser. En behaglig kostnadsmassa att hantera där i princip allt föreningen gör ligger i egna händer. Vi kan hantera amorteringar och lån även om det skulle bli tal om degradering. Även om målet är ställt mycket högre än så känns det tryggt att vi har den basen att luta oss tillbaka på.
Däremot tror jag precis som Dunc är inne på att inom en överskådlig tid kommer vi att behöva skapa bättre förutsättningar för att höja omsättningen. Lågkonjunkturen vänder, och då gäller det att stå rustad och vara beredd. Vår ishall kommer inte att fungera då, det är jag tämligen övertygad om. Sedan återstår vad man ska göra. Lämna denna heliga mark och dra söderut eller slå bygget i marken och bygga nytt på befintlig plats? Sponsorer i all ära men vi kommer vara hästlängder efter om vi enbart förlitar oss på stora företag som pytsar in en mängd pengar i föreningen. Timrå IK måste locka publik till arenan. Där finns de stora pengarna. Teven har förstört mycket, men det har också skapat förutsättningar att växa. Och teven och sändningar från hockeymatcher lär fortsätta i någon form en lång tid framåt. Svårt det där.
Återigen: jag är tillfreds med att Thomas Johansson äntligen ställer upp i en intervju och ger sin syn på det han är ämnad att göra, nämligen det ekonomiska. Jag hoppas att de personer som är anställd att sköta rekrytering av nya spelare m.m. får en chans att göra det. Jag tycker nämligen att Johanssons starka sida är den ekonomiska biten. Det rent sportsliga finns det andra personer i föreningen som hanterar bättre. Jag måste säga att jag andas mycket mer positiva vibbar efter de senaste dagarnas uttalanden från diverse personer inom föreningen. Det känns som om de förstått "sin plats" i organisationen.
Thomas Johansson är orolig inför framtiden. Klubbarnas ekonomi ser betydligt dystrare ut nu än på länge. Skälet är de skenande spelarlönerna. Johansson tror att det redan nästa säsong kommer att vara skillnad på spelarnas löner och säger sig också vara positiv till lönetak.
Han säger också att det kanske kan vara Frölunda som kan fortsätta betala höga löner. Jag tror det finns fler.
Det finns 3-4 lag som har ekonomiska muskler och med lätthet skulle kunna fortsätta med denna lönekarusell ett par år till. Sannolikt blir det också så att det kommer bli en elitserie med några riktigt bra lag och resterande får kämpa för sin överlevnad.
Det är vad jag tror.
250kg kärlek skrev:"Thomas Johansson är orolig inför framtiden. Klubbarnas ekonomi ser betydligt dystrare ut nu än på länge. Skälet är de skenande spelarlönerna. Johansson tror att det redan nästa säsong kommer att vara skillnad på spelarnas löner och säger sig också vara positiv till lönetak. Han säger också att det kanske kan vara Frölunda som kan fortsätta betala höga löner. Jag tror det finns fler."
Enda sättet att få någolunda kontroll över löneutvecklingen är att gå tillbaka till det gamla "Utbildningsbidraget".
En spelare måste vara en värdeinvestering för klubbarna. Ett kapital som klubbarna sedan får ta del av när spelaren går vidare.
Ett tariffsystem som sätter värdet på spelaren i egenskap av dennes meriter och erfarenhet och i och med det begränsar löneutrymmet samt sätter nivåer för mindre aktraktiva spelare.
Som det är nu så gäller plånbokens lag och hela marknaden är enbart spelarens. Därför får man också oskäliga löner för en stor del av spelarna.
Fast det värsta är ändå att förädlingsvärdet i den egna produkten helt har försvunnit. Vi kan ju faktiskt ponera i ett sammanhang, där ett lag kör med 5 egna juniorer och faktiskt går i konkurs några år senare samtidigt som de egna produkterna placerar sig 1-5 i NHL:s poängliga.
Vi går mot en utveckling där endast de rikaste klubbarna egentligen har någon nytta av egenproducerade spelare. Resten av klubbarna får finna sig i att vara gratis farmarklubbar för framtidens världsspelare samt försöka spika ihop något hållbart av det som finns kvar på en redan sonderad och överbetald spelarmarknad.
Gör man inte något åt detta NU, så har vi nog inte mer än högst 5-6 år kvar av en "kvalitativ" ES, där jämnheten varit signumet sedan starten för över 30 år sedan. Sedan är den förmodligen helt ekonomiskt körd eller så starkt segregerad att det generella intresset får sig en rejäl pungspark.
250kg kärlek:
Utbildningsbidraget i sin gamla form försvann genom en kupp som genomfördes av bl. a lobbande journalister och Challe Berglund (SICO-talesman). Man skapade en opinion som enbart såg nackdelarna och inte en enda av det betydligt fler fördelarna.
Man skall väl också ha klart för sig att det inte finns något perfekt system när det gäller att få en balans i spelarnas värde och klubbarnas ekonomier.
Egentligen fanns det bara en större nackdel med det gamla systemet. Den gjorde vid vissa tillfällen en del äldre spelare "livegna". Spelare som enligt tariffsystemet nått längst upp, men som på grund av sin nedåtgående trend hade förlorat en del i marknadsvärde. Dessa spelare sökte ju sig då utomlands eftersom inga svenska klubbar var villiga att betala transfersumman.
Detta hade väl egentligen lätt kunnat lösas genom att man infört en free agent-regel vid 28 år exempelvis.
Fotbollen har idag ett utbildningsbidrag som i stora delar är identiskt med den som ishockeyn förkastade.
Länk till ES-boken där ärendet debatterades när det var aktuellt:
http://www.hockeysnack.com/elitserien/utbildningsersattningen-uppsats/index.php
T T: Bra svar och bra att de svarar kanske. Uppenbarligen blev de störda av Expressens artikel och gjorde något åt det.
Förövrigt är jag på plats i fiendeland nu - var på en affär i Skellefteå, jävlarns! Det var SAIK-prylar överallt man kunde köpa, är det likadant i Sundsvall tro?
Ikväll äre Piteå - Boden som gäller! Ska bli intressant=)