Bragd-Birger: "Du är inte typen som går in och skriver av dig din åsikt och låter något bero. Du är typen som går in, förnumstigt och Sakligt (enligt din världsbild), och sedan sitter fast i maratondiskussioner med folk som stångar sig blodiga mot ditt ego. Gång, på gång, på gång, på gång."
Ja, men det är ju det jag säger: du är sur för att jag är envis och orkar sitta och maratondebattera med folk som också tycks vara uthålliga, annars hade det väl aldrig blivit några maratonsittningar.
Är vi inte alla härinne i grunden mer eller mindre förnumstiga och tror oss vara sakliga när vi för fram våra åsikter, eller hur menar du?
När har jag påstått att jag själv skulle stå för nån mer saklighet än andra?
Jag argumenterar för det JAG tror på och för fram argument som JAG tycker känns sakliga, sen får andra försöka göra samma sak.
Och den här gången var alltså droppen som tydligen fick din bägare att rinna över, att jag var oförskämd nog att kommentera domen mot Pikkarainen eftersom den debatterats och till stor del ifrågasatts härinne.
Mao: du tycker det är jobbigt att nån förnumstig och självgod fan kommer utifrån och lägger sig i när ni har det så mysigt härinne och inte vill bli störda i er navelskådning.
En sån person hade jag bara ignorerat, om jag nu varit lika saklig och objektiv som du själv tydligen anser dig vara och ansett att personen ifråga kanske inte haft så mkt fel i sakfrågan utan mer bara är ute efter att retas.
Veckans hetaste skribenter
9.50
MOBILT
· 
· 
Återigen kommer ovidkommande dravel från din sida. Du citerar ett av dina inlägg (resulterandes i att dina ord publicerats 2 gånger mer än världen gjort sig förtjänt av) och tror dig veta att det är 'detta lilla inlägg' jag reagerat på, bla bla.
Fastställd diagnos ligger kvar. Vore du i n t e allt det jag påstår dig vara hade du, om du tvivlat, frågat mig: vad blir du sur över?
Fast det vet du ju redan. Dels kan du ju själv sitta och läsa tillbaka i dina inlägg (som av någon märklig anledning alltid slutar med att folk blir förbannade på d i g, och att sakfrågan slutar diskuteras. Är inte det märkligt?), dels har jag ju skrivit dig anledningarna på näsan i ett antal inlägg nu.
Du är inte typen som går in och skriver av dig din åsikt och låter något bero. Du är typen som går in, förnumstigt och Sakligt (enligt din världsbild), och sedan sitter fast i maratondiskussioner med folk som stångar sig blodiga mot ditt ego. Gång, på gång, på gång, på gång.
Så även nu. Jag är övertygad om att du sitter där med chipsskålen och ser detta som den högst normala torsdagskvällen. Öppna datorn, sen sitta med flottiga fingrar och slåss mot hela världen i ett par timmar. Samma som i går, dagen före det och alla dagar sedan modemet uppfanns. Saklighetens korståg är ensamt som onani, kraftödande som att paddla Niagara uppströms. Men någon måste göra det. Och denne någon är, av oklar anledning, du. Har du bestämt.
Och så bestämmer du att jag är en kejsare utan kläder. Nåd, sluta. Jag tar tillbaka allt!
Jag visualiserar mig dig mer som en påfågel. En riktigt överdriven jävel, en Liberace-typ som pimpat sig bortom allt sans och vett. Som går där och drygar sig och vet med sig att alla andra påfåglar enbart skyr honom för att han är så överlägsen.
Sen går han ensam hem om kvällen och äter sina nötter, med metodiska, sakliga tuggningar och blicken nollställt stirrandes ut i natten.