Brynäs IF

Funderar ofta tillbaka till hösten 2018 då vi sparkat Bengtzén och var på jakt efter ny sportchef, liksom Leksand var. Medan Leksand tar in Tjomme, som i flera år gjort en kanonjobb som sportchef i Djurgården, tjatar och övertalar Campese Dackell att ta över som sportchef i Brynäs trots att han egentligen inte ville. Sedan dess har Leksand tagit sig tillbaka till SHL och stabiliserat sig där. För vår del visade sig att Dackell inte vara redo för uppdraget, vi gjorde det tröttaste valet man kunnat göra genom att ta tillbaka Sundlöv och tog ett helt obegripligt beslut genom att göra Alcén, helt färsk från spelkarriären, till sportchef.

Jag undrar ju lite hur det hade sett ut om vi tog ett rätt beslut från första början och tog in Tjomme, en uppenbart kompetent sportchef, som ersättare till Bengtzén (Leksand var liksom i HA då så har svårt att se att de var så mycket mer attraktiva än vi var). Säger inte att det hade löst alla problem, dessa är förmodligen djupare än så, men det känns som att det stora problemet rent sportsligt är alla felbeslut vi tagit gång på gång på denna position.

Sen är detta bara ett område där vi felat, ska man gå igenom alla felbeslut vi tagit på alla områden sedan finalen 2017 typ har man nog tillräckligt med material för att göra en trilogi av det...

Silfverkroken: skulle säga att det går längre tillbaka. Efter guldet MS inte värvar tillräckligt bra för att ersätta alla som drog till NA var ett stort misstag som han även själv erkänt. Kräftgång fram till 16/17 när man får ihop en bra trupp med tränaren. Och sedan föll man pladask på magen när man fick som jag ser det panikvärva Melin och sedan är karusellen med tränare i full gång. Truppen och spelidén och kvaliteten har aldrig varit i synk.
Jag hoppas så innerligt att man kan ta sig samman och hitta ett vinnande spår resten av säsongen. Alltså undvika kval och helst hamna på play in. Så det åtminstone blir lite kontinuitet. Hoppas att det kommer in en rutinerad GM.

Tycker att diskussionerna idag håller bra och intressant nivå. Istället för som det brukar kunna var ”sparka alla” ”avgå alla”. De problem som många här idag lyfter måste även de på Åsen vara medvetna om. Det är en ny styrelse och en ny Ordf som inte har anknytning till Brynäs förutom att vara supporter precis som vi här. Men skillnaden att han har erfarenhet från annan elitklubb som lyckats. Svedman också utifrån med ett Brynäshjärta som heller inte är inifrån familjen.

Silfverkroken: Ja det är så många fel att man börjar misströsta… När resultaten på isen speglar felbesluten så tappar man motivationen. Alltid hungrig på SHL på sensommar/tidig höst. Senaste säsongerna har, som någon skrev här nedan, intresset falnat tidigare och tidigare på säsongen… Detta fenomen har infunnit sig tre senaste säsongerna. Innan det har jag oavsett resultat, haft lågan brinnande hela säsonger sedan sexårsåldern… När man inte tror det kan bli sämre blir det….sämre…

Om vi tänker till lite… Enbart vad gäller sporten nu….

Av Brynäs senaste 7 tränare har 6 av dem misslyckats och fått sparken.(även om Jonsson bärgade ett SM-guld tidigt) Under de senaste 9 åren är det endast en tränare som gjort resultat. Det är Berglund och han var i föreningen under 2 säsonger plus lite till…

Kan man göra en översyn vilka spelare som utgjort Brynäs stomme FÖRE och EFTER Berglund…, men inte utgjorde densamma under Bulans två säsonger eller åtminstone silversäsongen…?

Har vi krafter i spelartruppen som gör jobbet omöjligt för tränare…? Hur jag än tänker kommer jag inte förbi denna teori… (Lite som Skandiamannen…😅)

Väcker endast frågor här. Har inga svar…