Café

Väljarservicen tar inte semester. Idag presenteras

SOCIALDEMOKRATERNA

Starka sidor: En gång i tiden var vi alla socialdemokrater, som en moderat politiker sade i början av 1970-talet. Socialdemokraterna gav oss välfärdsstaten, kommunal service och blandekonomin och skapade en politisk motvikt till kapitalismen. Vi svenskar är stolta över vår välfärdsstat. Man kan höra till och med djupblå moderater skryta om den svenska välfärdsstaten inför folk från andra delar av världen. Socialdemokraterna skapade välfärdsstaten, och de skapade folkhemmet. Man såg också till att ge oss världens högsta skatter, men till skillnad från t ex amerikanerna vars skatter i hög grad går till militären och rymdprogrammet, har vi svenskar kunnat se att vi faktiskt får något för våra skatter. Men svensken är snål till sin natur och har länge känt att skattetrycket svider i skinnet.

Svaga sidor: Socialdemokraterna vilar på minnen från fornstora dagar. Partiet har haft stora svårigheter att finna sig tillrätta i rollen som ”ett vanligt parti”, alltså inte ett parti som mer eller mindre automatiskt sitter i regeringen. Mest tydligt har det varit när man ska bestämma sig för om man ska gå till val ensamt eller tillsammans med andra partier. Sahlin ålade sig som en strippa på Kiviks marknad när det skulle bestämmas om det skulle samarbetas bara med miljöpartiet eller också med vänsterpartiet. Man fungerar inte bra som oppositionsparti; man är helt enkelt inte vana att spela den rollen. Under 2000-talet har behovet av förändring och förnyelse blivit mycket tydligt, och det är lika tydligt att gänget av betongsossar bakom ledarskiktet tillhör de mest konservativa grupperingarna i svensk politik. Det finns inget mer konservativt än en gråsosse. Vidare är partiets ledarskikt idag svagt; Sahlin, Östros och Bodström är inga beprövade ledare, inga valmagneter.

Historia: Socialdemokraterna bildades 1889 och har en internationellt sett smått otrolig erfarenhet att falla tillbaka på; man har suttit i regeringsställning 1932-1976, 1982-1991 och 1994-2006. Sedan 1932 har man således varit i opposition i totalt 12 år. Inget parti i ett demokratiskt land har suttit så länge vid makten. Persongalleriet som rattat Sverige under dessa decennier är inte att leka med; Branting, Erlander, Möller, Undén, Palme, Persson.

Dagsläge: Idag satsar socialdemokraterna stort på att tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet vinna valet 2010. Många uppfattar detta som ett nytt samarbete, men de här tre partierna har samarbetat länge i riksdagen och även när socialdemokraterna var i regeringsställning 1994-2006. Gråsossarna suckar och tycker att det var bättre förr när man själv bildade regering. Mona Sahlin är smartare än många tycks tro, men affärer med Toblerone och tamponger på tjänstekreditkortet glöms inte i första taget. Hon är långt ifrån sina företrädare på partiledarposten vad gäller ideologi, karisma och ledarskap. Göran Persson, hennes företrädare, började bra men slutade i katastrof. Ändå är känslorna för Sahlin blandade.

Hur går det i valet?: Jompe tror inte att den röd-gröna alliansen vinner valet 2010. Socialdemokraterna kommer att hamna en bra bit under de tidigare ”normala” resultaten på 40-45 procent. Man går mot att bli ett S-parti med samma styrka som sina danska eller norska kollegor.

Det börjar dra ihop sig till final i Jompes väljarservice. Idag presenteras

CENTERPARTIET:

Starka sidor: Centerpartiet är det svenska partisystemets Zelig. Man har bättre än något annat parti lyckats med att hitta en ny väljarbas. Den gamla bonde- och landsbygdsförankringen har ersatts, eller kompletterats, av en inbrytning i småstäder och medelklass. Idag är man en lagspelare i den borgerliga alliansen. Man gör inga vågor. Tvärtom har man offrat flera profilfrågor—kärnkraft, miljö—på allianssamarbetets altare. Maud Olofsson är populär, folklig, bra i medierna.

Svaga sidor: Ryggraden, Maud, ryggraden! Centerpartiet må vara partisystemets kameleont, men även kameleonter har väl en ryggrad? Centerpartiet var länge starka kärnkraftsmotståndare och miljövänner. Idag har man dumpat kärnkraftskritiken och erbjuder istället en moderat miljöpolitik. Man driver som enda borgerliga parti kravet att arbetsrätten ska rivas upp, och de flesta bedömare placerar idag centerpartiet till höger om moderaterna i många frågor. Funkar måhända i regeringsställning, men centerrörelsen lär bli sur när man gått så långt till höger och ändå hamnar i opposition förr eller senare. "Vi måste hitta tillbaka till vår identitet", typ.

Historia: Centerpartiet bygger på Bondeförbundet som bildades 1913. Partiet var från början ett rent intresseparti för bönderna. Numera är ju bönderna antingen försvunna eller, som i Skåne, feta, självägande storbönder som röstar på moderaterna. Centern lyckades hitta nya väljare och fick 24 procent av rösterna i valet 1976. Man bidrog därmed väsentligt till den första borgerliga valsegern på 44 år. Men man har också haft en ganska lång tradition av samarbete med socialdemokratin, först i en koalitionsregering 1951-57 och sedan i ett djupt samarbete i riksdagen under 1980-talet.

Dagsläge: Maudan håller som partiledare så länge partiet är i regering. När man åker ut kommer Maud förmodligen att få stövelskaftet eftersom hon sålde ut partiets själ, som man kommer att säga då. Idag säger man ju inte så.

Hur går det i valet?: Centerpartiet lever, som kristdemokraterna och folkpartiet, farligt nära fyraprocentspärren till riksdagen. Men att man skulle ramla ut känns väldigt avlägset. Man lär återigen hamna kring 6-8 procent och bidrar till en alliansseger 2010.