Olle: Ja nu känns det bara som att diciplinnämden vill statuera exempel. Och uppenbarligen så lyssnar dom inte på Wikegård som gav Gustafsson del i att tackligen tog illa med sin hukande gummimansstil.
Ah, äntligen ett ärende, nu klämmer vi åt grabben ordentligt och sedan kan vi somna om. Så gick nog resonemanget.
Det mest löjliga med det hela tycker jag var användningen av mediakuben i Hönköping. De spelade upp sekvensen med tacklingen gång på gång, för att elda upp hemmapöbeln. Klart att domaren böjer sig till slut. Han vill ju komma hem efter matchen. Är regeln som säger att man bara får visa repriser en gång struken?
Bergius: Skulle det vara aktuellt skulle jag tro att klubbarna kommer överens om någon form av 50/50 deal. Har svårt att se hur Luleå är beredd att betala de pengarna. Det skulle trots allt frigöra en del slantar för Timrås del.
DJ Hemp: Jag är inne lite på samma spår. Däremot ställer jag mig undrande om det verkligen är så som Uno uttrycker det. Kan det inte vara så att Hedström skulle kunna hitta tillbaka till lite av sitt gamla jag med ett miljöombyte.
Trivs verkligen Hedström i dagens Timrå IK. Kan det vara utomliggande faktorer som gör att Hedström inte levererar på det sätt man önskar.
Jag vill inte tro att Hedström är slut som ishockeyspelare.
DJ Hemp: Jag tror faktiskt att Jonte har mer att ge. Den stora frågan är om han kanske inte tar tillvara på det bättre i en annan klubb. I Timrå känns det som han kört fast.
Mycket tycks sitta i huvudet på honom, så har i alla fall jag tolkat det. Han hade en bra period i Timrå efter sin proffs-sessior, då han också gick ut och berättade hur bra han mådde och hur rätt det var att ta beslutet att återvända.
Den glädjen saknar jag idag hos Jonte.
DJ Hemp: Jag respekterar din hållning och ståndpunkt. Jag kan aldrig pådyvla någon människa mina åsikter. Vi har mycket gemensamt. Men i denna fråga är vi definitivt inte överens. Mina vänner håller jag allra högst oavsett etniskt ursprung, hudfärg, nationalitet, lagtillhörighet etc. Respekterar man mig så respekterar jag som regel personen/erna tillbaka. Jag tycker det är givande att kunna umgås med andra lags supportrar också. Men jag vet att den uppfattningen går isär bland många skribenter härinne. För mycket dansband och gulligull är töntigt enligt förespråkarna av hardcore-kulturen.
Men det bestämde jag mig för några år sedan att strunta i. Det är möjligt att jag är jävligt mycket mainstream och ett konsumerande popsnöre som har en skruvad uppfattning och smak. Men så länge jag mår bra så tutar jag vidare.
Antingen bara älskar man min attityd och personlighet eller så fullständigt avskyr man mig. Jag kan kompromissa men inte förändra mig till någon jag själva verket inte är eller kan stå för. Då är det bättre att vandra på krokiga stigar.
Hellre dårskap och äventyr ibland än att ständigt klampa runt i andras fotspår.
SKÅL PÅ DIG!
Veckans hetaste ämnen
595
· 
