Jompe

Gusten: "Varför välja när man kan få båda? ;)"

Är det så snacket går på BB-campen?

Tittade på matchbilderna från Timråmatchen. Herregud vad virrigt det ser ut i egen zon. Försvarsspelet får en hönsgård att lika ett preussiskt exercisfält, för att citera GP:s kommentar om damlandskampen igår kväll. Sunken står en som en kon vid två av målen. Hela laget jagar puck, ingen tänker på positionerna.

Finns att jobba på. Finns mycket att jobba på.

Tur att Idol börjar snart ;-)

Skitstöveln: ...och här är länken.

Lindström: Håller med. Vi behöver en back mer än en center. Men om Nordqvist-affären skulle visa sig möjlig medan det är svårt att hitta någon bra back så kanske man tänker om.

Annars är jag rädd för att Brynäs kommer att hålla rätt hårt i slantarna i år. Man hade väl ett överskott med sig från förra året, men det är svårt att bedöma hur den ekonomiska krisen kommer att påv erka klubben den kommande säsongen.

70 Rodrigues: Jag tror också att Sundlöv lurar hit Jonas Nordqvist. Vilket vore bra. Jag tycker att Fabricius blivit en sämre hockeyspelare de senaste åren. I Luleå var han otroligt bra, i Frölunda har han blivit en brunkare. Ta hit Nordan, det räcker. Vi lär dessutom inte ha råd att ta hit bägge.

70 Rodrigues: Laguppställningen är ytterligare en påminnelse om hur svag vår backbesättning är. Det måste förstärkas på backsidan.

Huge, din brännvinsadvokat ;-) Mitt "Herregud" var förstås en kommentar till tokskapen i hela idén. Det är inte självklart att det är respektive lags skytteligaledare som ska vara tupp. Det ska vara "två på förhand utsedda spelare där resultatet beror på vem som gör flest poäng". Det kan altså vara två heta spelare eller spelare som nyss tillkommit till laget eller som av något annat mer eller mindre outgrundligt skäl ska vara tupp.

Skytteligaledaren spelade med gul hjälm för några säsonger sedan, men togs bort. Nu ska Hockeyligan utse spelare i lagen som ska tävla mot varandra och vi ska tippa hur det går.

Herregud.

Enaranger: Herregud.

Huge: "Att efter den andra träningsmatchen börja oroa sig över att man ännu inte tränar PP och BP känns även det lite överdrivet."

Jag vet att du tycker att varje form av ifrågasättande är överdrivet. Under alla de år jag varit på HS tror jag inte att du en enda gång ansett någon form av ifrågasättande av något Brynäs gör befogat, så varför skulle det inträffa nu? Jag oroar mig inte ett dugg, tack. Alla lag trränar PP och BP hela tiden, inte minst eftersom matcher ofta avgörs i sådana situationer. Min enkla tanke var att det kanske vore bättre att använda träningsmatcherna till sådant än till att låta juniorerna spela.

Peja: Helt OK för min del. Och förstafemman såg bra ut mot Lugano. Men nog har vi träningsmatcher för att få ihop laget och inte för att vädra junisarna?

Jag vet vad du tänker svara... förstafemmans fysiska status är bättre än övriga femmor, måste komma med fyra femmor till Mora, och så vidare.

Men ändå?

sylf: Resultatet från de här träningsmatcherna är på det stora hela taget ganska ointressanta. OK, seger är bättre än torsk. Men nånstans frågar man sig vad syftet med de här träningsmatcherna är om man vilar hela förstafemman utom Andersén och låter ett gäng juniorer debuter i A-lagert. är inte styftet med träningsmatcher att spela ihop formationerna och träna PP och BP i matchliknande situationer?

sylf: Håller med. Rekryteringsgruppens första uppgift bör bli att hitta en bra back, en tung, defensivt lagd back. Vi har gott om Hietanen och Jonsson men saknar tyngd där bak. Var är Kankanperää när vi behöver honom?

Ska bli kul att se premiären ikväll.

rackham: "Jag har delegerat det till en som har större utsikter att få till en matchrapport".

Förvaltningslagen, som du känner till, anger tydligt att man inte kan delegera till överordnad myndighet.

I övrigt stämmer allt. Jag ska färdas med rackhams limosintjänst till Lysekil och begå en matchrapport till hemsidan.

I senaste numret av Kamratposten (man vill ju hålla sig informerad) är gästtyckaren för dagen en Kevin Rodrigues, som måste vara Tonys son. Att äpplet inte faller långt från päronträdet framgår av Kevins val av favoritfilm: "Star Wars Episode III: Mörkrets Hämnd."

Bissett19: Det tänker jag personligen se till att de gör.

Hong Kong: Precis. Ett antal Brynäsare dyker upp i Skärhamn idag.

Då har vi kommit fram till grundfrågan: hur i hyllebären ska man rösta i valet nästa år? Låt oss anta att det här med röstning verkligen spelar roll. Rent statistiskt är ju en röst av ett par miljoner inget att rya över. Men i många länder har man inte privilegiet att kunna rösta i fria val och därför tycker jag att man ska fundera över hur man röstar, även om det alltså rent statistiskt är ett pink i Atlanten.

För det första ska man rösta. Det finns de som intar posen att politik är skit, att alla politiker ljuger och att icke-röstning är en protest. En rätt dum protest, kan man tycka; rösta på någon du litar på.

För det andra bör du fundera på om ska rösta på det parti som är bäst för dig personligen, eller om du ska rösta på ett parti som verkar för det samhälle du vill leva i. Det behöver ju inte vara samma sak. Man kan t ex rösta på miljöpartiet för att man tycker att miljöfrågorna är viktiga, även om man suckar och stånkar över energiskatter och återvinningskrav.

För det tredje kommer valet 2010 att avgöras kring fyraprocenttröskeln till riksdagen. Folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet kommer att vara i farlig närhet av den tröskeln, och det är inte alls omöjligt att ett eller flera av dem faktiskt ramlar ur riksdagen. Kanske bör man som allmänborgerlig väljare rösta på centerpartiet istället för moderaterna för att öka centerns chanser att vara kvar i riksdagen, eller som allmän vänsterväljare rösta på vänsterpartiet eller miljöpartiet istället för socialdemokraterna?

Viktigast av allt: Engagera dig, ta ställning, använd din rösträtt och rösta efter övertygelse. Ingen kommer undan politiken.

I väljarservicen har turen idag kommit till

MODERATERNA:

Starka sidor: Moderaterna har gått ifrån att vara ett marginaliserat högerparti till att bli ett av de absolut ledande partierna i svensk politik. Moderaterna är kanske det mest taktiskt och strategiskt avancerade partiet i svensk politik. I modern tid har man bara gått till val en gång i regeringsställning (1994); annars har man manövrerat så att man kunnat driva välorganiserade valrörelser i oppositionsställning. De dominerar den borgerliga alliansen fullständigt, och utmanar socialdemokraterna som största parti. Man har ett program som vunnit stöd i i princip alla väljargrupper. Fredrik Reinfeldt har gått från smart MUF-are till att bli en folklig statsminister och EU-ordförande. Bakom honom finns ett koppel driftiga personer som t ex Littorin och Borg, som rattar tunga politikområden och Schlingmann som leder partiorganisationen. Det faktum att man inte sjunkit genom golvet i opinionen under den finansiella krisen är ett kvitto på partiets styrka.

Svaga sidor: Att vara konservativ är att försvara något som en tidigare konservativ inte lyckades förhindra, skrev Henrik Tikkanen en gång, och det ligger mycket i det. Hur kan ett konservativt parti driva reform? Men är moderaterna egentligen ett konservativt parti längre? Det går en klyfta genom partiet mellan de traditionella, värdekonservativa väljarna (det som brukar kallas Lidingökonservatismen) och de nyliberala krafterna som för närvarande dominerar. De värdekonservativa vill ha ett starkt försvar, nyliberalerna vill kraftigt banta försvaret. De värdekonservativa ser en tydlig roll för staten i samhället, nyliberalerna tycker mest att staten är skit. Den här spänningen har skapat en stopp-gå-politik, t ex vad gäller a-kassorna. Även om man hanterar medierna skickligt så var den första tiden i Rosenbad inte vacker med avslöjande om svartarbete och annat. Några partiföreträdare går inte hem i medierna; Schlingmann är skicklig men något oljig, och försvarsministern ”tomhylsan” Tolgfors lyckas ofta komma fel i sakfrågorna.

Historia: Partiet bildades 1904 som Allmänna valmansförbundet men har rötter i grupperingar i 1800-talets riksdag. Partiet, som länge hette Högerpartiet, ledde regeringar korta perioder i början av 1900-talet. Carl Bildt ledde en borgerlig regering 1991-94. Partiets stora genombrott kom 1976, då man var med i den första borgerliga koalitionsregeringen som satte socialdemokraterna i opposition sedan 1930-talet. Persongalleriet imponerar; Lindman, Bohman, Bildt, Heckscher.

Dagsläge: Moderaterna har lyckats göra sitt politiska projekt till hela borgerlighetens agenda. Men tittar man noga på den moderata politiken ser man att det är inga småjusteringar man är ute efter, precis. Välfärdsstaten ska vara ”ett komplement till civilsamhället” (inte tvärtom), förvaltningspolitiken ska skapa en offentlig sektor för ”medborgare och företag” (inte bara medborgarna), skattepolitiken vill få ner skattetrycket till en nivå som reser frågor om vad man kan åstadkomma med det som kommer att finnas kvar. När det drar ihop sig till val kan det bli spänningar inom alliansen. Moderaternas största problem är egentligen deras egen framgång. Skulle folkpartiet eller centerpartiet ätas upp av moderaterna kan det kosta alliansen valsegern.

Hur går det i valet?: Det är svårt att se vad som skulle kunna rubba partiets styrkeposition. Kan man se till att alliansen inte imploderar eller att den röd-gröna oppositionen inte lyckas riva åt sig initiativet kommer valet att gå på räls.

Imorgon avslutas väljarservicen med en diskussion kring valet 2010.

Väljarservicen presenterar idag

MILJÖPARTIET:

Starka sidor: Det här är partiet som äger Frågan. När Miljöpartiet hade man draghjälp av en omfattande säldöd på västkusten. Senare har miljötänket spritt sig och partiet har stor trovärdighet i den frågan. Man har också efterhand gått från att vara ett enfrågeparti till att ha ett komplett partiprogram. Man är numera pro-EU, vilket verkar logiskt. Vilka miljöproblem stannar vid svenska gränsen? Miljöpartiet borde alltså ha framtiden för sig.

Svaga sidor: Nog är det konstigt att miljöpartiet ligger kring 5 procent i valen när ”alla” pratar miljö? Partiet har inte lyckats mobilisera miljöopinionen. Man brottas fortfarande med trädkramare och Åsanissemarxister som vill vrida partiets politik i märkliga riktningar. Friåret var ett originellt projekt med goda avsikter men alla hatade det. Partiledningen har länge varit svag. Språkröret Eriksson talar i oändliga meningar där olika resonemang kopplas samman med ett ”å”, t ex ”ja, miljöpartiet har ju länge drivit de här frågorna å situationen har ju inte förbättrats utan snarare tvärtom å det här hänger ju också ihop med skattefrågan å regeringen är ju mer inriktade på skattesänkningar än miljöfrågorna å biståndet tycker vi också borde ökas”. Resultatet blir att medierna tvingas klippa Eriksson mitt i en mening vilket låter konstigt. Maria Wetterstrand är kunnigare och har betydligt bättre klipp i repliken.

Historia: Partiet bildades efter europeisk förebild 1981 och kom in i riksdagen 1988, åkte ut 1991 och kom tillbaka 1994. I början leddes partiet av erfarna politiska rävar som Per Gahrton, Eva Goes och Birger Schlaug. Dessa efterträddes av bleka, anonyma språkrör. Eriksson och Wetterstrand ska avpolletteras inom kort, eftersom man har en regel som tidsbegränsar uppdraget som språkrör.

Dagsläge: Miljöpartiet ingår idag i den röd-gröna alliansen och har alltså en chans—ingen vet hur stor—att komma i regeringsställning efter valet nästa år. Partiet har ett långsiktigt problem i att de andra partierna nu positionerar sig i miljöfrågorna, och man måste bestämma sig för om man ska bli mer militant eller vidga sitt program. Något måste göras innan man blir profillösa.

Hur går det i valet?: Miljöpartiet ligger demografiskt rätt; man är ett ungdomsparti medan gamlingarna, de så kallade sistagångsväljarna, struntar i miljöpartiet. Man ligger också geografiskt rätt; man är starkast i storstäderna. Miljöpartiet kommer att vara kvar i riksdagen och kommer att växa på sikt.

Det börjar dra ihop sig till final i Jompes väljarservice. Idag presenteras

CENTERPARTIET:

Starka sidor: Centerpartiet är det svenska partisystemets Zelig. Man har bättre än något annat parti lyckats med att hitta en ny väljarbas. Den gamla bonde- och landsbygdsförankringen har ersatts, eller kompletterats, av en inbrytning i småstäder och medelklass. Idag är man en lagspelare i den borgerliga alliansen. Man gör inga vågor. Tvärtom har man offrat flera profilfrågor—kärnkraft, miljö—på allianssamarbetets altare. Maud Olofsson är populär, folklig, bra i medierna.

Svaga sidor: Ryggraden, Maud, ryggraden! Centerpartiet må vara partisystemets kameleont, men även kameleonter har väl en ryggrad? Centerpartiet var länge starka kärnkraftsmotståndare och miljövänner. Idag har man dumpat kärnkraftskritiken och erbjuder istället en moderat miljöpolitik. Man driver som enda borgerliga parti kravet att arbetsrätten ska rivas upp, och de flesta bedömare placerar idag centerpartiet till höger om moderaterna i många frågor. Funkar måhända i regeringsställning, men centerrörelsen lär bli sur när man gått så långt till höger och ändå hamnar i opposition förr eller senare. "Vi måste hitta tillbaka till vår identitet", typ.

Historia: Centerpartiet bygger på Bondeförbundet som bildades 1913. Partiet var från början ett rent intresseparti för bönderna. Numera är ju bönderna antingen försvunna eller, som i Skåne, feta, självägande storbönder som röstar på moderaterna. Centern lyckades hitta nya väljare och fick 24 procent av rösterna i valet 1976. Man bidrog därmed väsentligt till den första borgerliga valsegern på 44 år. Men man har också haft en ganska lång tradition av samarbete med socialdemokratin, först i en koalitionsregering 1951-57 och sedan i ett djupt samarbete i riksdagen under 1980-talet.

Dagsläge: Maudan håller som partiledare så länge partiet är i regering. När man åker ut kommer Maud förmodligen att få stövelskaftet eftersom hon sålde ut partiets själ, som man kommer att säga då. Idag säger man ju inte så.

Hur går det i valet?: Centerpartiet lever, som kristdemokraterna och folkpartiet, farligt nära fyraprocentspärren till riksdagen. Men att man skulle ramla ut känns väldigt avlägset. Man lär återigen hamna kring 6-8 procent och bidrar till en alliansseger 2010.

Väljarservicen tar inte semester. Idag presenteras

SOCIALDEMOKRATERNA

Starka sidor: En gång i tiden var vi alla socialdemokrater, som en moderat politiker sade i början av 1970-talet. Socialdemokraterna gav oss välfärdsstaten, kommunal service och blandekonomin och skapade en politisk motvikt till kapitalismen. Vi svenskar är stolta över vår välfärdsstat. Man kan höra till och med djupblå moderater skryta om den svenska välfärdsstaten inför folk från andra delar av världen. Socialdemokraterna skapade välfärdsstaten, och de skapade folkhemmet. Man såg också till att ge oss världens högsta skatter, men till skillnad från t ex amerikanerna vars skatter i hög grad går till militären och rymdprogrammet, har vi svenskar kunnat se att vi faktiskt får något för våra skatter. Men svensken är snål till sin natur och har länge känt att skattetrycket svider i skinnet.

Svaga sidor: Socialdemokraterna vilar på minnen från fornstora dagar. Partiet har haft stora svårigheter att finna sig tillrätta i rollen som ”ett vanligt parti”, alltså inte ett parti som mer eller mindre automatiskt sitter i regeringen. Mest tydligt har det varit när man ska bestämma sig för om man ska gå till val ensamt eller tillsammans med andra partier. Sahlin ålade sig som en strippa på Kiviks marknad när det skulle bestämmas om det skulle samarbetas bara med miljöpartiet eller också med vänsterpartiet. Man fungerar inte bra som oppositionsparti; man är helt enkelt inte vana att spela den rollen. Under 2000-talet har behovet av förändring och förnyelse blivit mycket tydligt, och det är lika tydligt att gänget av betongsossar bakom ledarskiktet tillhör de mest konservativa grupperingarna i svensk politik. Det finns inget mer konservativt än en gråsosse. Vidare är partiets ledarskikt idag svagt; Sahlin, Östros och Bodström är inga beprövade ledare, inga valmagneter.

Historia: Socialdemokraterna bildades 1889 och har en internationellt sett smått otrolig erfarenhet att falla tillbaka på; man har suttit i regeringsställning 1932-1976, 1982-1991 och 1994-2006. Sedan 1932 har man således varit i opposition i totalt 12 år. Inget parti i ett demokratiskt land har suttit så länge vid makten. Persongalleriet som rattat Sverige under dessa decennier är inte att leka med; Branting, Erlander, Möller, Undén, Palme, Persson.

Dagsläge: Idag satsar socialdemokraterna stort på att tillsammans med miljöpartiet och vänsterpartiet vinna valet 2010. Många uppfattar detta som ett nytt samarbete, men de här tre partierna har samarbetat länge i riksdagen och även när socialdemokraterna var i regeringsställning 1994-2006. Gråsossarna suckar och tycker att det var bättre förr när man själv bildade regering. Mona Sahlin är smartare än många tycks tro, men affärer med Toblerone och tamponger på tjänstekreditkortet glöms inte i första taget. Hon är långt ifrån sina företrädare på partiledarposten vad gäller ideologi, karisma och ledarskap. Göran Persson, hennes företrädare, började bra men slutade i katastrof. Ändå är känslorna för Sahlin blandade.

Hur går det i valet?: Jompe tror inte att den röd-gröna alliansen vinner valet 2010. Socialdemokraterna kommer att hamna en bra bit under de tidigare ”normala” resultaten på 40-45 procent. Man går mot att bli ett S-parti med samma styrka som sina danska eller norska kollegor.

Almedalsveckan är över men väljarservicen fortsätter sin kritiska, närsynta granskning av partierna. Idag har turen kommit till

VÄNSTERPARTIET:

Starka sidor: Litteraturen hävdar att det finns drygt tjugotalet definitioner på rättvisa och jämlikhet, och Vänsterpartiet prenumererar på de flesta av dem. Det här är partiet för rättvisa. I tider av arbetslöshet och finanskris är vänsterpartiets kritik av kapitalismen sylvass. Samma sak gäller feminism, miljötänkande och jämställdhet. Det ligger något tilltalande i vänsterpartiets kompromisslöshet. Sen har vänstern alltid haft de bästa sångerna. Kan inte förnekas. Vad har moderaterna att komma med i den genren?

Svaga sidor: Vänsterpartiet har under många år plågats av interna konflikter som dragit energi från det politiska arbetet. Man har upplevt ett antal splittringar, från 1920-talet fram till dags dato. Den senaste konflikten var mellan de resultatorienterade Schymaniterna (”spelar väl ingen roll vem vi samarbetar med så länge vi får igenom vår frågor”) till den mer ideologiskt hårdkokta Ohly-falangen ("här kompromissas faan inte"). Alla vet vad som hände. Rödvinsvänstern slog vitvinsvänstern och vi såg Vägval Vänster och avhopp till miljöpartiet. Nu råder det ett visst lugn i partiet, främst beroende på att Schymaniterna manövrerats bort. Sen är politikens svar på Christer Sjögren Lars Ohly ingen driven partiledare. Alla val han har stått som ordförande har det gått bakåt.

Historia: Partiet föddes som en utbrytning ur socialdemokraternas vänsterflygel. Partibildningarna och –ombildningarna har varit många och täta. 1967 sade dåvarande partiledaren Hermansson att ”nån djävla ordning får det vara i ett politiskt parti”. Resultatet blev en ny partisplittring 1972.

Dagsläge: Idag har vänsterpartiet för första gången en realistisk chans att hamna i regeringen tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet. Är man mogen att ta det ansvaret? Lars Ohly verkar ha svårt att låta bli att kritisera sina röd-gröna polare. Har den borgerliga kannibalismen nu fått sin vänstervariant, socialismkannibalism?

Hur går det i valet?: Nej, inte den här gången heller.

Jompes väljarservice rullar vidare och idag har turen kommit till

KRISTDEMOKRATERNA

Starka sidor: Det ligger något tryggt i att rösta KD. Vi som inte vet så där jättemycket om det där med Gud och kyrkan vet i alla fall så mycket som att kristna människor innerst inne är godsinta. Folk som har ett vänligt, liksom överseende leende mot sina medmänniskor är väldigt ofta kristna. Och denne Hägglund, Göran Hägglund! Vilken kille! Han gör sig kanonbra i TV-sofforna, har en politiskt korrekt bekymrad rynka mellan ögonbrynen när han talar om ”de svaga i samhället” och har en avväpnande humor. Röstades nyligen ram som ”roligaste partiledaren” i en inte mördande konkurrens. Många trodde att paritet skulle tyna bort när Alf Svensson lämnade ordförandeskapet. De hade inte träffat Göran Hägglund.

Svaga sidor: Kristdemokraterna är egentligen ett djupt konservativt parti, även om man oftast lyckas dölja det. Många tycker att det är bra, men inte alla. Titta bara på Pridefestivalen, inte många KD-are där, precis. Maria Larsson som är andreperson i partiet och folkhälsominister skäller på Jönköpingsdialekt på alla som drar i sig en lättöl på lördagskvällen, och finkänsligt folk stör sig på det. Och sen är det ju det här med Gud… det är ju inte bara en fördel att ha en 2000 år gammal bok som etiskt och strategiskt rättesnöre, om man säger så. Lyckligtvis kan man göra nästan vad man vill och ändå komma undan med det, eftersom Bibeln ger stöd för de flesta åsikter.

Historia: Till skillnad från många andra länder i Europa är de svenska kristdemokraterna ett ungt parti. Partiet bildades 1964 som Kristen Demokratisk Samling, ett parti med starka rötter i frikyrkorörelsen. Partiet fick sitt stora genombrott så sent som 1991 då man fick 7 procent av rösterna och kom in av egen kraft i riksdagen. Sedan dess har man legat kvar på den nivån.

Dagsläge: KD har nästan lyckats att framstå som ett parti för alla borgerligt lagda personer. Men bara nästan; ibland tittar den gammaltestamentliga livsåskådningen fram, och partiet låter som Miss California vad gäller samkönade äktenskap, abort och social välfärd. Det gäller för KD att sitta i Alliansens båt och mobilisera bibelbältet.

Hur går det i valet?: KD hänger på gärdsgården till riksdagen, precis som folkpartiet. Men om vänsterpartiet brukar kunna förlita sig på Kamrat 4 procent så tycks det som om KD har en Broder Jesus som ställer upp om det kniper. Partiet finner sig väl tillrätta i Alliansen, men vill man ha ungefär samma politik minus Gud så finns ju alltid moderaterna att rösta på.

På lördag granskar vi Vänsterpartiet.

Partyjack: Det var inte avsikten att vara okänslig med hans sjuka fru, såklart. Skrivningarna i GD var att hon nu var i konvalecens, inte döende.

Ser att GD inte vet hur man ska hantera Keb's time out. Nu i sommarstiltjen är det väl inget större problem, men när det drar ihop sig till säsongstart kommer trycket på att Kebs frågelåda öppnar igen att öka.

Ett modest förslag är att man döper om frågespalten till "Fråga Jompe om Brynäs". I god Keb-anda ska jag försöka hinna med så många frågor jag kan. Hur ska jag då kombinera det med jobb, familj och annat, undrar ni?

Och har jag sakkunskapen att klara av det här?

Inga problem. I likhet med Keb (?) kommer jag att ha några färdigskrivna svar som ett program matchar till frågorna, alternativt gör ett slumpmässigt urval (vem skulle märka?). Vi skulle alltså få Robot-Keb som blixtsnabbt och med Kebs kunnande hanterar alla frågor om Brynäs.

Typiska svar skulle till exempel kunna vara:
1. "Det är omöjligt att veta hur Brynäs-ledningen tänker kring de där frågorna. Jag tycker vi ska lita på att Czarnecki och Sundlöv, med sin stora erfarenhet, fattar de rätta besluten."
2. "Jovisst hade han varit en drömspelare i Brynäs, men det kan jag säga dig med en gång att Brynäs inte har de pengarna som krävs för att få hit honom."
3. "Det där är ett problem som jag är helt övertygad om att man redan funderar på i brynäsledningen".
4. "Jag har ingen inblick i det där".
5. Du måste förstå att Sundlöv inte kan berätta något om vilka spelare han vill värva".
6. Jag håller helt med dig, men varken du eller jag har den fulla bilden och då är det omöjligt att säga om det var rätt eller fel".
7. "Du skriver ju vädigt mycket kritik mot Brynäs och jag kan säga att jag delar inte dina bedömningar på alla punkter. Men på ett par saker tror jag du är rätt ute".
8. "Jag saknar också Boork ibland, men jag är helt säker på att han har gjort sitt i Brynäs. Fast det är klart att man vet aldrig med den gode Boorken".
9. "Vi måste komma ihåg att det grabbarna behöver mest just nu är inte mer kritik utan stöd och en klapp på axeln. Nu svarar jag inte på fler frågor från dig förrän du skärper dig".
10. "Jag har ju redan svarat på den frågan så många gånger".

HF: Det verkar som om alltfler klubbar bryter mot den gyllene regeln att inte budgetera med slutspelsintäkter. I LHC:s fall budgeterade man väl med finalspelsintäkter.

Wann wird man je verstehen?, som Selander skulle sagt.

Bissett19: Underbart!

Dream Team: Go Pens! Jovisst är det kul att svensklaget Detroit är nära ytterligare en buckla, men mitt hjärta tillhör Pens. Bodde i Pittsburgh när de vann back to back 1991 och 1992. Sicka minnen. Det är dags igen.

rackham: Enig. Det finns någon gammal övertygelse att avsuttna hockeyspelare blir alldeles utmärkta sporttchefer, marknadsnissar och klubbyråkrater. Så var det kanske på den gamla kvartersklubbens tid, men det dagens omsättning på 100 mille+ ser kravspecen lite annorlunda ut.

T T: *LOL* Det är kanske det Sundlöv lider av när han ser så ansträngd ut på TV ibland?

rackham: "Jag ska bidra med glädje", säger Sjödin om sin roll i Rögle. Det blir säkert bra. Sjödda är ju känd som ett riktigt spralligt uppåttjack. Jag hör att Meninem ska bidra med småländska bondvisor och Maud Olofsson ska föreläsa om kärnkraftens faror.

Angående sportchefen: Tänker inte alls ge fan i Sundlöv. Han sitter på den viktigaste strategiska posten i Brynäs och får finna sig i att granskas kritiskt. Under hans ledning har Brynäs spelat fyra kvalserier på nio år. Har han haft otillräckliga resurser för göra att ett jobb som han anser bra borde han ha avgått. Ansvaret är ytterst hans.

Huss: Svårt att säga hur Sjödin tänker. Han kanske vill meritera sig som tränare i Rögle för att sen kunna komma tillbaka som en del av ett tränarteam i Brynäs. Jag skulle inte bli förvånad om duon Persson-Sjödin står i Brynäsbåset om några år. Eller så heter nästa assisterande tränare i Brynäs Ove Molin.

Alternativt så har det blivit bråk om något i klubben och Sjödin vill lämna av det skälet.

Vad gäller sportchefsjobbet så skulle jag vilja att man gör en bred sökning när Sundlöv kliver av. Idén att ta in en avsutten spelare är jag tveksam till. Det krävs andra talanger för att vara sportchef i en modern hockeyklubb.

arnio: "Tyvärr så har jag nog bara råd med Vas tröja på sin höjd."

Men den är å andra sidan i nyskick. Det har inte svettats mycket i den tröjan.

Att Gevalia hoppar av ger en lite halvsunkig känsla i magen. Det blir tufft för marknadsnissarna att hitta en ny huvudsponsor med så kort varsel. Kanske Korsnäs eller Leaf?

Huge: Hade du haft en krona för varje gång du kört den vitsen hade du kunnat stå för förlängningen av Widings kontrakt.

rackham: Jovisst är det vår! Men en spelare som Sebban Karlsson var inte vindsnabb på rören i Brynäs men fick helt annan fart i Rögle. Och nu är han i cluben. Så kan det gå, som Kurt Vonnegut skulle sagt. Jacko Johansson var inte heller ett speedmonster, men hittade en ny växel söder om Hallandsåsen.

rackham: Bli inte förvånad om Alcén börjar fara som en skållad råtta över isen när han kommit till Rögle. Allt kan hända.

Storhonken: "Jag tror att vi får ha en liten insamling så att vår nya målvakt kan byta efternamn!Vi kan ju inte ha en målvakt som heter Läck!!!"

Han borde heta Täth istället.

Allvarligt talat--riktigt intressanta värvningar och förlängningar. Vi får vänta ett tag med att utvärdera Silly Season men så här långt ser det väldigt bra ut. Mormors fax är väl vitglödgad vid det här laget.

MarcusElving: Men...men, hur går det med gruppdynamiken nu? Vad händer om Eeero inte uppnår NZ's attitydmål?

sylf: Eero the Hero's segermål igår kväll var kanske det värsta som kunde hända för Brynäs del. Om han var långt framme i förhandlingar med mormor så kan segermålet gjort att ryssarna nu fått upp ögonen för honom.

Jag tycker Goren ser ganska loj ut långa stunder. Mer fart på Eero. Men om tanken är att Dixon och Goren ska hålla varandra sällskap så varför inte.

mattias - 74: Undrar bara vad lagkompisarna ska tycka. Bång i duschen är ju så pinsamt.

Lindström: "Slutar med att han sitter kvar i tröjan när den ska upp i taket..."

Det där är en underbar formulering.

Molin har definitivt ett år hockey kvar i sig. Någon skrev tidigare att efter Dackell och Widing var han vår bäste ytterforward förra säsongen. Håller med. Konkurrensen var i och för sig inte sådär mördande, men ändå... Molin är en av få forwards vi har som kan transportera in pucken i anfallszon och etablera ett PP. Vi behöver honom.

Onödigt att förlänga med Herman, för det gjorde vi väl, bradberry, eller? :-)

Kul att se att hemsidan har vaknat sent omsider.

70 Rodrigues: Men vet vi om man förlängt med Herman? Hemsidan ligger långt efter just nu. Inte ett ord om förlängningen med Hansen, att Jonte C lämnar klubben för Chicago eller att Alcén inte får nytt kontrakt, trots att det stått utförligt om de här sakerna i GD.

Det är inget bra betyg att ligga efter GD...

rackham: Detta är kanonhärligt! Vilken boost för hela verksamheten!

mattias - 74: Mormor rockar fett!

Hong Kong: Tålamod, Kowloon, tålamod. På torsdag har GD-AB säkert en blänkare om det. Om den första finalen, alltså.

65selander: Underbart! Nu ska vi faan inte tappa det här läget.

Vore helt suveränt om J20 kunde ta hem SM-guldet. Vilken känsla.

Bissett19: Det är helt suveränt! Förra säsongen förlorade väl J20 mot Frölunda i finalen, i år ska bara guldet bärgas.

Underbart!

Suveränt med segern ikväll! Sicket gäng vi har där.

Simmalugnt: Alla utom en.