Olle:
Och hur underlåter man att utsätta någon för fara, om man avsätter någon vid en random station vid en random tidpunkt i en random väderlek?
Olle:
"Menar du att man inte kan kombinera ett vinstdrivande företag med medmänsklighet?"
Jag vet inte hur man kan se till att tjuvåkare inte ska bli ledsna och kränkta om de skulle bli påkomna.
Det enda jag kan komma på är att se till att det inte finns tjuvåkare. Men det går säkert att fixa på annat sätt än att göra resor gratis.
Angående mitt förslag med gratis tåg/buss, så skulle naturligtvis trafiken vara betydligt mer utbyggd än vad den är idag. Även i glesbyggd, där plötsligt bussar skulle få passagerare från ingenstans. Gratis är gott!
De fåtal som inte kunde utnyttja detta skulle få skattereduktion, och de som bara delvis kunde använda det få delvis skattereduktion. Vi pratar inte direkt om miljoner människor här.
Tror du att det skulle bli svårt att fylla tåg och bussar, om resan vore gratis?
Att människor som idag åkte lite tåg/buss, imorgon skulle välja bort bilen och hänge sig åt hejdlöst kommunalåkande eftersom det ekonomiska incitamentet var för stort att stå emot.
Vad kan gå fel?
Mer än att bensin- och billobbyn skulle gå i taket?Och människor som vuxit fast i sin bil skulle bli upprörda?
Olle:
Du ser problem med mitt förslag.
Samtidigt ser du problem med tjuvåkande för ett affärsdrivande företag.
Samtidigt efterlyser du medmänsklighet.
Är inte detta saker som spretar åt lite olika håll?
Olle:
Jag skulle vilja lösa problemet på ett helt annat sätt:
Alla tåg och bussar i landet skulle vara gratis, och betalas via skattsedeln.
Turister som reste till Sverige skulle betala en viss 'rese-skatt' på sina nätter i landet.
Detta skulle troligtvis få bort problemet med tjuvåkande.
Tåg och bussar skulle bli mycket effektivare, och drivmedelsförsäljningen till privatbilismen skulle gå ner drastiskt. Miljön skulle bli vinnare.
Men jag förstår att många skulle skrika rätt ut i ångest, bara man andades så här.
Ogilla 1 röst.
På ett par minuter.
"Att argumentera för sin sak är jobbigt.
Dessutom kan man ju bli bemött, och det är ännu jobbigare.
Nej, det är bäst att jag bara ogillar, då har jag ju tagit ställning i varje fall."
Fotnot:
SJ's policydokument säger att den gräns jag efterfrågar är 15 år.
Är det rätt eller fel.
Eller är det irrelevant eftersom alla ska få åka gratis om man vill, alternativt avvisas om man försöker tjuvåka?
Olle:
Jag läste vad du skrev, och tolkade dig som om du var väldigt säker på att vi pratade en elvaåring. Precis som väldigt många andra i den här tråden.
Jag - precis som alla andra härinne, gissar jag - anser att man inte kan avvisa ett elva år gammalt barn, utan någon som helst backup vid avstigningsstationen, så det behövs inte diskuteras.
Inte med mig, i varje fall.
Jag försökte tidigare i tråden finna gränsen vid vilken ålder någonstans som det ansåga acceptabelt att avvisa någon utan biljett, och det enda svar jag fick var Wayne som tyckte att polis (vuxen utan biljett) eller sociala myndigheter (barn utan biljett) skulle ta emot.
Jättesnygg lösning i teorin, men ogörlig i praktiken. Det finns helt enkelt inte så mycket polis/socialpersonal tillgänglig, som kan stå standby vid varje station i landet, och rycka ut med mycket kort varsel. För tåget kan ju inte så och vänta vid stationen tio miuter, en halvtimme, två timmar på att mottagningskommiteén ska dyka upp..?
Det hör ju inte till ovanligheterna att någon uppdagas med att inte ha giltigt färdbevis.
Likväl som vi förmodligen är helt överens om hur en elvaåring ska avvisas/inte avvisas, likväl kan vi väl vara överens om att jag - en gubbe på 40+ med marginal - kan avvisas från ett tåg om jag saknar färdbevis, och inte vill lösa ett sådant. Min egen åsikt är att jag ska avvisas dessutom med en fet böteslapp, alternativt fotograferas/lämna DNA om jag inte vill legitimera mig.
Eller?
Och i så fall måste det finnas en gräns däremellan.
För det kan ju inte vara så att ibland ska böter utdelas tillsammans med avvisning, och ibland låter vi det bara gå, eftersom rådjursögonen är så bruna och ledsna på fripassageraren - allt baserat på kontrollantens godtycke.
Så,
Vid vilken ålder ska man göra si? Och vid vilken ålder ska man göra så?
Olle:
Jag gjorde klart en enda sak.
Bara för att man är juridiskt sett elva år, behöver det inte betyda att det verkligen är just elva år sedan man föddes.
Och jag har inte med ett ord påstått att hon är 25 år.
Olle:
"Konduktören visste bevisligen inte hur gammal flickan var, allt jag säger är att det är orimligt att sätta åldern på en 11-åring upp till 25 år."
Nu ska jag tala om någonting fullständigt häpnadsväckande.
Bara för att man har fått ett födelsedatum registrerat, behöver det inte betyda att man är född det datumet. För barn födda i Sverige kan man i princip utgå från att det är så. För barn födda i länder med fullt utvecklad statlig och regional administration likaså.
Men,
ju enklare förhållanden man kommer från, desto osäkrare blir uppgiften. Och ibland finns ingen uppgift alls att gå på, och för svensk del sätter då migrationsverket ett datum på det år individen uppger. Tidigare 1/1 eller 1/7, idag mer utspritt på året.
Detta fenomen blir väldigt uppenbart, om man går och tittar på ungdomsfotboll, och duktiga lag i åldrarna 13-14-15. Där är det inte alls ovanligt att man ser duktiga pojkar med utländsk bakgrund iförd skäggväxt som med sin fysiska överlägsenhet gör det svårt för andra spelare.
Detta försprång blir dock uppätet lagom till alla andra blir vuxna omkring dem, så tyvärr - det blev ingenting annat än Div 6-spelare av de stora stjärnorna. Och ännu mer tyvärr - de får jobba lite längre innan de når folkpension.
Jag har en tränarkollega som är från Turkiet. Han och jag är lika gamla. På pappret. Men egentligen är han sex år äldre än vad jag är.
Så här funkade det när han föddes:
a) han föds.
b) föräldrarna väntar c:a 9-12 månader för att se om han kommer överleva.
c) när man är säker på att han kommer klara sig, är det dags för att registrera hos myndigheterna. Inte tidigare, det är både dyrt och besvärligt.
d) nästa gång man åker in till den stora staden med pojken, registrerar man honom.
e) eftersom han bodde ute på den absoluta landsbygden, så var han sex år gammal då det blev dags för registrering.
f) vid registrering sattes registreringsdatum på honom. Födelsedatum var inte så spännande i sammanhanget.
g) Registreringsdatum hamnade i det framtida passet, i rutan för Födelsedatum.
Så här var det i hans del av Turkiet även för 25-30 år sedan, då hans son föddes. Det skedde dock i Sverige, så sonen har korrekt födelsedatum. För tio år se'n hade administrationen och sjukvården förbättrats så mycket att väldigt många barn hade korrekta födelsedagar registrerade, och de som inte hade släpade inte mer än max nåt år.
Detta är alltså Turkiet. Ett av de mest utvecklade länderna, som inte tillhör västvärlden.
I länder och områden som befinner sig i krig/krigsliknande tillstånd, som Somalia, östra Kongo eller Liberia kan du kallt räkna med att det är totalt ointressant att hålla koll på alla barnens födelsedagar från myndigheternas sida.
Därför:
Om det nu står 000101-xxxx som svenskt personnummer för en individ från ett sådant område i krigsliknande tillstånd, så skulle i vaje fall inte jag betta min bil på att han/hon verkligen är född det datumet - eller ens det året. Eller ens ett år intill.
PS. Och innan man börjar på att yla om rasism, så bevisa först att jag har fel i vad jag säger.
Redigerad kommentar
Peja: Och du har förstås intervjuat hela "svenska folket" ??
Starkt jobbat, isf....
Alla: Problemet här ligger inte i varken ålder, hudfärg eller klubbtillhörighet anser jag.
Problemet ligger i konduktörens beteende.
- Man slänger inte av en person från ett tåg/buss utan att ha kontaktat nån till den personen närstående eller ser till att personen har sådan möjlighet via mobiltelefon tex.
- Man slänger inte av en person från ett tåg/buss utan att undersöka om den har nån slags möjlighet att klara av att ta sig därifrån, övernatta osv. Tänk om det varit -25 ute?
- Om man inte kan kommunicera med passageraren hur VET man då att dom inte har en biljett att uppvisa. Bättre fria än fälla. Och som i detta fallet det är en ung person så lär ju nån komma och möta upp vid slutdestinationen. Kan man inte lösa det där och då.
På övrig kollektivtrafik så står det ju tydliga varningar och böter om plankning och resande utan giltig biljett. Borde inte SJ kunna anamma samma policy?
Redigerad kommentar
Wayne Gresky:
"Min syn på saken är följande:
I första hand bör saken smidigt lösas på tåget. Om någon kastas av tåget bör antingen sociala myndigheter eller polisen ta vid på stationen."
Det framgick inte i din motfråga.
Oavsett ålder?
Även om jag eller du skulle åka utan biljett på ett tåg?
Redigerad kommentar
Veckans hetaste skribenter
15.71
MOBILT
· 
· 
· 
· 
· 
Jag menar att du utsätter den här personen för någonting helt oplanerat.
Vad som helst kan hända, och detta fall spelar ingen roll vilken ålder resenären har.