RasmusVS

Nisse på Mon or: Det är klassikt fall av kommunikation i från ett sjunkande skepp med oerfarna och dåliga kommunikatörer.

Man tror att man kan lura i folk vad som helst och försöker ”save face” mot sponsorer, supportrar och övriga intressenter. Man är oförmögna att formulera en problemsituation och planen för vägen framåt. Det hela känns mycket oseriöst och inte professionellt.

Man försöker bygga tilltro och investeringsvilja genom att försköna och skarva på sanningen om att ”det är inte så dåligt som alla tror” istället för att erkänna problemet och presentera något annat än veckans lunch.

Kan garantera att det råder fullskalig kalabalik på kontoret när man nu står med handen i kakburken och försöker förklara det genom att vi ser fel, handen är en kaka som ska vara i kakburken, det ser bara olyckligt ut när vi kom in från den vinkeln.

{3405}: Håller med. Priströskeln för att KOMMA IN i arenan behöver sänkas. Gör man läxan och ser till att det är bra skyltat för merförsäljning och har bra erbjudanden så tror jag det kan vara smartare än tänka att pengarna kommer in från biljettförsäljningen.

Ett exempel:
Scenario 1: Familjen Eriksson på 2 vuxna, 2 barn ska gå på hockey en lördag. De betalar 300 spänn för ett familjepaket på kortsidan. Innan matchen går en vuxen till puben för en lördagsbärs (65kr), den andra föräldern tar med ungarna till kiosken, tre korvar, tre läsk och två godispåsar inhandlas (~150kr).
Matchen startar och precis innan första periodpausen ser familjen på jumbon att halsdukarna kostar 100kr bara i dag. Fyra halsdukar inhandlas (400kr).
En bärs (65kr) till och en kaffe + punschrulle (20kr) hinns med också.

Familjen har spenderat 1 000kr på detta lördagsnöje. Det här var ju trevligt, det kan vi göra igen.

Scenario 2: Familjen Eriksson på 2 vuxna, 2 barn ska gå på hockey en lördag. Biljetterna på kortsidan kostar 200kr styck (800kr). Ungarna är hungriga men det är bara en kiosk öppen och kön är alldeles för lång. Det får vänta till pausen. En förälder smiter iväg i matchminut 16 för att undivka kön med två vrålhungriga ungar. Två korvar och två drickor inhandlas (70kr). Muttrande sätter man sig på läktaren under hela pausen och scrollar i luren medan kidsen käkar upp sina korvar. Inför andra pausen blir föräldrarna kaffesugna, smiter i väg i minut 15 för att undvika kö. Köper två kaffe och godbit (40kr).

Familjen har spenderat 980kr på detta "lördagsnöje". Nästa gång ser vi matchen hemma.

Nu förstår jag också att vinstmarginalerna skiljer sig mellan dessa två scenarion, men i scenario 1 så stimuleras familjen att återvända. Jag vet vad jag skulle föredra i alla fall.

Villervalla: Ja, att ta fram en golfbag för 4 lax när krimset saknas är märkligt i mina ögon.

hubbenorlen: Även om du kan ha en poäng så tror jag att mycket av det här faller på klubbarna och deras mentalitet.

Jag älskar Timrå IK men det finns fog för hård kritik när det kommer till marknadsföring, image, profilering och aktivt arbete till att skapa, bevara och förstärka intresse för föreningen och A-laget. Så länge jag kan minnas så har tugget på kansliet varit att ”det är för lite intresse”, ”Skellefteå får ju mer bidrag av kommunen, ”det är som det är”, ”det funkar bra”. Inget säljer sig självt längre, finns garanterat massvis med personer i regionen som identifierar sig som Tikare men som inte dyker upp av alla möjliga anledningar och här bär klubben störst ansvar i att reda ut VAD och åtgärda det.

Min uppfattning är att folk bryr sig och de bryr sig mycket, däremot så behöver det byggas upp en stark klubbprofil och ökad närvaro överallt. När vi var i SHL på 00 och början av 10-talet så fanns Timrå överallt, stripade bussar, butik i Birsta, reklam på TV, besök till skolor och annat näringsliv. Nu ser jag i princip ingenting. Bygger man en hajp kring allt klubben gör så kommer folket för att de inte vill missa det.

Vi är klappusla på allt vad marknadsföring, sociala medier och profilbyggande heter. Så även GIF. Där har vi stenen i skon, tror jag. Bara det att vi inte har riktiga nummer på försäsongen, stavfel i varannan officell kommuniké och souvenirer som både är tråkiga och dyra är inte okej på den här nivån.
Jag har personligen fört fram dessa synpunkter till verksamma i föreningen brett och smalt i flera års tid. Kan inte säga om det är ny kompetens eller nytt driv som behövs för att lösa knuten.

Angående Jonte så tror jag inte han är helt säker själv på vart han spelar nästa säsong ännu.

Däremot är han VÄLDIGT lojal, går sin egen väg och har gång på gång sagt att han drömmer om att spela med Timrå i SHL. När det är tid att fatta ett beslut så känner jag mig ganska trygg med att han spelar nästa säsong med oss, om det är på lån eller inte låter jag vara osagt.

TIK86030: Varit här i tre dagar och redan skrivit HS längsta inlägg någonsin.

Greg P: INGET SHL FÖR BJÖRKLÖVEN!!

Greg P: Hellre utskämd än utslagen!

INGET SHL FÖR BJÖRKLÖVEN!!

Olli Nomadinen : Håller helt och hållet med. Boyce ska vara med till döddagar. Jag tycker att han bara blir bättre hela tiden och ger lite Pelle-vibbar i sitt sätt att ”ta tag” i en match emellanåt, om 4 år är jag övertygad om att han har bemästrat den delen.

Har hört ur hästens egen mun att Nubben tycker att Boyce nästan är bättte i SHL, eftersom han kan utföra sin roll lika bra trots bättre motstånd.